Markfuktighetsförhållanden och jordartsfördelningens påverkan på kväve- och fosforförluster från skog och sankmark

Abstract: Övergödningen utgör ett allvarligt hot mot Östersjön och för att kunna åtgärda problemen krävs effektiva metoder för uppskattning av näringsbelastning och källfördelning. Ökad förståelse för bakomliggande orsaksfaktorer till diffusa näringsförluster från skog och sankmark kan förbättra skattningen av belastning och bidra till riktade åtgärder. I studien undersöktes markfuktighetsförhållanden och jordartsfördelning som potentiella förklaringsfaktorer till förluster av totalkväve (TN) och totalfosfor (TP) från skog och sankmark i sydöstra Sverige. De data som analyserades insamlades senhösten 2016 då provtagningar genomfördes i slumpmässigt utvalda källvattendrag vid utloppet från 100 små delavrinningsområden dominerade av skog och sankmark. Avrinningsområden avgränsades utifrån den nya nationella höjdmodellen (NNH) med två meter upplösning, men gränsdragningen visade sig komplicerad och det krävdes omfattande manuell bearbetning. Endast i ca 50 % av de studerade avrinningsområdena bedömdes avgränsningen vara representativ efter justeringar, men förbättringspotential identifierades i övergripande justeringar för hydrologiska hinder i NNH. Vidare testades om statistiska samband kunde identifieras mellan Topographic wetness index (TWI), Depth-to-water index (DTW) och jordartsfördelning i områdena med de uppmätta halterna av TN och TP. I fördelningen av TN och TP identifierades extremt avvikande värden (outliers) och resultaten från variansanalyserna kunde inte påvisa några samband. Utan outliers korrelerade DTW och TP med högre halter TP i avrinningen från fuktiga områden än från torra områden, vilket däremot inte kunde påvisas med TWI. Det påvisades även högre halter TN i avrinningen från områden utan sandiga jordarter eller förekomst av leriga jordarter, än från områden med sandiga jordarter. Områdena var dock mycket homogena och för mer robusta resultat kan det vara relevant att studera områden som uppvisar större variationer i de studerade egenskaperna. Studien jämförde även uppmätta halter TN och TP i sydöstra Sverige mot beräknade PLC6-typhalter och fann att typhalterna överskattade TN och gav ett rimligt men något underskattat värde för TP. Vidare studier krävs för att kunna bedöma om markfuktighetsförhållanden och jordartsfördelning kan förbättra modelleringen av TN och TP från skog och sankmark.