Resistensläget hos hästens lilla blodmask och attityder till avmaskning hos hästägare

Abstract: En kraftig överanvändning av avmaskningsmedel under 70-90- talet har gjort att hästens parasiter har utvecklat resistens mot avmaskningsmedel. Resistens mot avmaskningsmedel är ett växande problem i Sverige och stora delar av världen. Till exempel är hästens små blodmaskar resistenta mot benzimidazol och en försämrad behandlingseffektivitet är observerad för pyrantel i Sverige. På grund av resistensutvecklingen finns idag bara ett fåtal substanser kvar att använda för avmaskning av häst. Egg reapperance period är en metod för att mäta begynnande utveckling av resitens. ERP kan definieras som tiden det tar från avmaskning till dess att ägg utskiljs i träck igen. Ett förkortat ERP tyder på att maskarna utvecklat resistens mot preparatet. Nyligen har utländska rapporter kommit om att små blodmaskar har en förkortad ERP vid avmaskning med ivermektin och moxidektin. I detta examensarbete har ERP för hästens lilla blodmask mätts på totalt 20 hästar från två hästbesättningar. Den ena besättningen (12 hästar) avmaskades med ivermektin och den andra besättningen (8 hästar) avmaskades med moxidektin. Resultaten från ERP-studien visade att ERP för ivermektin och moxidektin inte är förkortat. Anthelmintika för häst i Sverige är sedan år 2007 receptbelagt och avmaskningsrutinerna bör därmed ha ändrats från rutinmässigt användande av anthelmintika till riktad avmaskning efter träckprovsanalys. En enkätstudie riktad till hästägare med 25 frågor har genomförts för att undersöka attityder till avmaskning och ta reda på hur avmaskningsrutinerna ser ut bland hästägare i Sverige idag. 938 personer svarade på enkäten. Av dessa var merparten (75%) positivt inställda till receptbeläggningen av anthelmintika. Intressant nog har 54% av respondenterna fått avmaskningsmedel utskrivet utan träckprovsanalys. Trots detta visade resultaten att 84 % skickat in träckprov för analys. Det visade sig dock att 58% av de som skickat in prov har valt att lägga till analys för bandmask. En stor andel av respondentern, 65%, valde även att analysera för stor blodmask genom larvodling. En Svensk enkätundersökning utförd innan receptbeläggningen visade att 6 % av hästägarna avlägsnade gödsel från hagarna varje vecka (Osterman Lind et al., 2007c). Svar från enkäten i detta examensarbete visade att 21% av respondenterna avlägsnar gödsel minst en gång i veckan. Detta kan tolkas som att det idag förekommer en ökad medvetenhet bland hästägare om beteshygienens betydelse för kontroll av parasiter. Användande av olika betesstrategier och betesförbättrande åtgärder har också ökat efter receptbeläggningen. Denna enkätundersökning visade att över hälften, 58%, av respondenterna använde sig av betesförbättrande åtgärder. Den vanligaste betesförbättrande åtgärden var betesputsning, vilket utfördes av 45% av totala antalet respondenter. !6% av respondenterna hade sambete/växelbete med andra djurslag. Enligt den tidigare enkätundersökningen klippte eller kedjeharvade 36 % av respondenterna hagarna och 10% hade sambete/växelbete (Osterman Lind et al., 2007c). Sammantaget visar resultaten från ERP-studien att ERP inte är förkortat hos små blodmaskar för moxidektin och ivermektin på de två gårdar som medverkade. Resistensutvecklingen mot makrocykliska laktoner hos små blodmaskar i Sverige är dock en fråga om tid. Resistensutvecklingen hos hästens parasiter ställer behandlande veterinärer och hästägare inför utmaningar både kunskapsmässigt och praktiskt då betydelsen av förebyggande åtgärder för parasitkontroll kommer att få en större betydelse i och med resistensutvecklingen. Enkätundersökningen visade att betesförbättrande åtgärder, beteshygien, sambete med andra djurslag samt växelbete utförs i större utsträckning än tidigare och insändande av träckprovsanalyser har ökat. Hästägarnas svar och kommentarer, samt deras positiva inställning till receptbeläggningen och villighet att besvara enkäten tyder på ett stort intresse för parasitkontroll. Den visar också på att hästägarna har en viss medvetenhet om resistensproblematiken. En medvetenhet för resistensproblematik hos hästägare så väl som hos veterinärer är en förutsättning för att resistensläget ska hållas i schack. Sverige har i dagsläget generellt sett goda förutsättningar för parasitkontroll.