Metanproduktion hos mjölkkor utfodrade med hög andel grovfoder

Abstract: Metan (CH4) är en växthusgas som bildas vid bland annat idisslarnas foderomvandling. Metan bidrar till den globala uppvärmningen samtidigt som det utgör en energiförlust för idisslaren. Syftet med den här studien var att undersöka hur mycket metan det bildas med olika andelar grovfoder i foderstaten. Grovfodret utgjordes av gräsensilage, baserat på timotej och ängssvingel (omsättbar energi 11,5 MJ/ kg torrsubstans (ts)) som är ett typiskt fodermedel i svensk mjölkproduktion. I denna studie användes svavelhexafluorid (SF6) som spårgas för att mäta metanproduktionen. Värdena jämfördes sedan med empiriska beräkningar samt med värden från analyser av fettsyrasammansättningen i våmmen. I försöket ingick sex våmfistulerade kor av rasen Svensk rödbrokig boskap (SRB). Korna stod avskiljt i en egen avdelning för att mätningarna inte skulle påverkas av andra kor. Korna utfodrades för samma energibehov under hela försöket. De delades in i tre olika behandlingar; låg grovfoderandel (L) 50% grovfoder och 50% kraftfoder, medel grovfoderandel (M) 70% grovfoder och 30% kraftfoder och hög grovfoderandel (H) 90% grovfoder och 10% kraftfoder. Detta var ett change-over försök vilket innebar att alla kor fick alla behandlingar under försökets gång. Försöket delades in i tre perioder och varje mätperiod var 10 dagar där gasprover samlades varje dag. Prover av våmvätska samlades in de fem sista dagarna i varje mätperiod. Mjölkvikter registrerades varje dag under mätperioden och provmjölkning utfördes i varje period, metanproduktionen beräknades per kg mjölk.Det var inga skillnader i metanproduktion mellan behandlingarna (L = 275,3, M = 300,5 och H = 317,0 g CH4/dag, P = 0,1312). Det var heller inga skillnader i g CH4/ kg ts-intag (L = 18,4 , M = 20,1 och H = 20,3 g CH4/kg ts-intag). Det var ingen skillnad i totalmängd flyktiga fettsyror (VFA) eller andel ättiksyra, skillnad fanns i andel propionsyra och smörsyra mellan behandlingarna. Resultaten visar att när korna utfodras med ett grovfoder av hög kvalitet blir det inga större skillnader i metanproduktion mellan foderstater med 50 och upp till 70% grovfoder. Det var skillnad i mjölkavkastningen mellan behandlingarna både i kg mjölk och kg energikorrigerad mjölk (ECM). Det var skillnad mellan behandlingar i g CH4/kg mjölk och g CH4/kg ECM. De empiriska modellerna visade olika värden på metanproduktion beroende på vilka parametrar som innefattades.