Förprövning av djurstallar – att vara eller inte vara

Abstract: Granskning av djurstallar på planeringsstadiet var något som började diskuteras redan på 1960-talet och sedan 1988 ligger kravet på förprövning av djurstallar i djurskyddsförordningen (SFS 1988:539). Förprövningen har under de senaste 15 åren har varit omdiskuterad vilket har gett upphov till att ett flertal utredningar som gjorts, både på uppdrag av regeringen, men även på initiativ av olika branschorganisationer. Våren 2019 kom ett tillkännagivande från riksdagen, efter ett förslag från miljö- och jordbruksutskottet, om att regeringen borde avveckla den obligatoriska förprövningen. Utskottet ansåg bland annat att regelverket gällande djurstallar behöver förenklas då det ansågs vara för detaljerat, och att fokus istället borde ligga på djurvälfärd och stallbyggnadernas funktion. Syftet med denna studie var därför att undersöka vilken nytta förprövningen gör i praktiken och vilka de eventuella konsekvenserna skulle kunna bli av en avvecklad förprövning. För att kunna besvara detta har granskning av förprövningsärenden gjorts, intervjuer med förprövningshandläggare och djurägare genomförts, kontakt med utländska myndigheter tagits, samt kostnadsberäkningar vid felbyggnationer av djurstallar utförts. Resultatet visade att förprövningsärendena sällan godkänns utan villkor eller kompletteringar, och att det var vanligt förekommande att förprövningsansökningarna godkändes först efter både komplettering och villkor. Kompletteringar avseende t.ex. byggnadsmått, ventilation och brandskydd hörde till de vanligaste kompletteringarna, medan krav gällande brandskydd, inredning i djurstallarna och ventilation var de vanligast förekommande villkoren som sattes i beslutet. Djurslag, inhysningssystem, ekonomi och markbegräsningar visade sig vara det som oftast avgör om djurägaren väljer att bygga över lagstiftningens minimikrav eller inte. Av de intervjuade förprövningshandläggarna ansåg alla att fördelarna med förprövningen övervägde eventuella nackdelar. Även djurägarna var positiva till förprövningen och såg nytta med den. Slutsatserna som drogs i studien var att en avveckling av förprövningen skulle kunna vara förenad med stora risker i och med ett sämre djurskydd och en ökad risk för försämrad djurvälfärd, samt stora ekonomiska konsekvenser för djurägarna som behöver åtgärda byggnadsfel i efterhand för att uppfylla djurskyddslagstiftningen. Även risk för försämrad arbetsmiljö skulle kunna bli en konsekvens vid en avveckling av förprövningen t.ex. vid bristfällig ventilation. Förprövningen gör således nytta för såväl djur som djurhållare.