Mobil och småskalig slakt av idisslare : bättre än storskalig stationär slakt för djuren och köttkvaliteten?

Abstract: Runt om i hela världen, inklusive Sverige, pågår en omstrukturering av lantbruket och produktionen av animaliska livsmedel. Det innebär att antalet gårdar blir färre, större och mer specialiserade, detsamma gäller för slakterierna. Eftersom många gårdar ligger belägna långt ifrån slakterierna sker i dagsläget många långa transporter av levande djur till slakt. Förutom att långa transporter har en negativ inverkan på miljön så är de stressande för djuren som transporteras. En mängd studier visar att transport alltid leder till stress hos djuren, även om hanteringen av dem är god. Om djur stressas i samband med transport eller under sin vistelse på slakteriet kan det påverka kvaliteten på köttet, man talar då om så kallat ”stresskött”. På senare tid har allt fler konsumenter blivit medvetna om att transport i samband med slakt kan innebära ett lidande för djuren och man är därför mycket kritisk till de långa transporterna. Mobila slakterier, dvs. slakterier som transporteras ut till gårdarna och slaktar djuren på plats, är ett initiativ för att minska transporten av levande djur. Hälsingestintan, som säger sig driva Europas första mobila slakteri för fullvuxen nötboskap, startades som ett svar på marknadens efterfrågan på lokalproducerat kött som slaktats småskaligt direkt på gården. Syftet med denna litteraturstudie var att försöka besvara frågeställningen om mobil och småskalig slakt utförd på gården är bättre för djurens välbefinnande och köttkvaliteten än slakt utförd på ett storskaligt stationärt slakteri dit djuren måste transporteras. Eventuella svårigheter och nackdelar med mobil slakt undersöktes också, samt om det kan finnas en marknad med konsumenter som är beredda att betala det högre priset som mobil slakt innebär. Mobil slakt är relativt nytt och forskningen inom området är därför väldigt begränsad, de studier som gjorts har ofta använt små stickprov. Trots att studierna är få och begränsande i sin storlek talar de ändå för att djur som slipper transporteras till en för dem okänd plats för att slaktas uppvisar mindre stressbeteenden, har lägre värden av kortisol i blodet och har mindre köttförluster på slaktkropparna än de djur som behöver genomgå en längre slakttransport. Mobil slakt, liksom annan småskalig slakt som sker på gården tycks ha alla förutsättningar att förbättra djurens välfärd. Flertalet studier visar på att nötkreatur, lamm och bison som slipper transporteras till slakt är mindre stressade än de som genomgår transport, något som också tycks avspegla sig i köttkvaliteten. Forskningen tyder också på att det finns en köpstark marknad av konsumenter som är mycket måna om djurens välmående och som också är beredda att betala den ökade kostnaden som mobil och gårdsnära slakt innebär. Det finns behov av mer forskning om mobil slakt.