Produktivitetsanalys av skördare med ackumulerande klippaggregat i unga lövbestånd - med inriktning mot ekonomiskt resultat
Abstract: Varje år lämnas ca 150 000 ha röjningsskog som skulle behövas röjas, orörda. Deröjningsbestånd man låter vara orörda, växer upp till att kallas konfliktbestånd. Konfliktbeståndenkan väljas att röjas traditionellt, men idag finns ett alternativ som innebär biobränsleuttag i dessabestånd. Biobränsle från skogen kan bestå av udda träslag, träd från renodlade energibestånd ochavverkningsrester. Det biobränsle som berörs i detta arbete kommer från småträdshantering.Utgår man från konfliktbestånden som finns idag i Sverige, och deras energiinnehåll, finns ca 64TWh i dessa. Dessa fylls årligen på med 5-10 TWh av förnyade konfliktbestånd. Att efterfråganav biobränsleråvaran ökar ger möjligheter eftersom studier visar att man kan öka ekonomisktnetto genom att ta tillvara på klena träd. Idag finns system för att ta tillvara klena träd, men alltför klena träd kan ge för låg produktivitet för att uppnå positivt ekonomiskt netto.Det är känt att produktiviteten vid avverkning beror på en mängd beståndsfaktorer, vilket innebäratt inte alla klena bestånd är lämpliga för biobränsleuttag ur en ekonomisk synvinkel. Ett sätt atthöja produktiviteten i ett givet bestånd är att tillämpa flerträdshantering.Flerträdshantering är inte en ny uppfinning, och idag finns ca 100 skördare som i huvudsakanvänds för flerträdhantering. Det finns även ca 20 olika skördaraggregat gjorda förflerträdshantering, med olika tekniker för fällning.Mycket stor del av tiden vid gallring går åt till krancykeln, vilket innebär att om man vid sammakrancykel kan hantera fler stammar räknar man med en produktivitetshöjning med 15 %. Det kanvara den faktorn som ger positivt ekonomiskt resultat. Av de tidigare gjorda studier i ämnet, kanman konstatera att spridningen av resultat är stor. En slutsats är att för att helt undvika negativaekonomiska resultat krävs ökad produktivitet eller höjda råvarupriser.Stora Enso Bioenergi har sedan en tid tillbaka ett system för att enklare hantera konfliktbestånd.Det går ut på att likt en traditionell gallringsskördare plocka gallringsstammar från ettstickvägssystem, men med flerträdshantering och för att sedermera samla dem i buntar längsstickvägen. Därefter samlar och flisar en beståndsgående flisare stammarna direkt i beståndet.Målet med detta examensarbete är att belysa de produktivitetspåverkande faktorerna, för attlättare kunna förutspå ekonomiskt resultat. Som underlag användes beståndsdata fråninventeringar gjorda runt om i Skåne från nyligen utförda gallringar. Även produktionsdata frånskördarnotan används. En telefonintervju av skördarföraren genomfördes också.Inventeringen och skördar datan jämfördes mot det verkliga ekonomiska resultatet efterinmätning av flisen. Skördaren är en konventionell John Deere 1070D med ett ackumulerandeaggregat av modellen Timberjack 730.Vid fältinventeringen användes en kombinerad linje- och cirkelytsinventering. Slumpvaldanätmönstrat förband med cirkelytor på 50 m2 användes. Variabler som samlades in varstubbdiameter, brösthöjdsdiameter, trädhöjd, grönkrongränshöjd och trädslag. Stickvägsbreddsamt avstånd mellan stickvägar mättes också.4Insamlad data användes i flertalet regressioner, för att finna samband mellan beståndsdata ochproduktivitet. Funktioner från andra studier användes också för att få fram nya variabler och data.För att göra jämförelser av ekonomiskt netto användes ett värde på energiinnehåll samt ett pris.Senare användes det verkliga utfallet av energiinnehåll och priset på bioenergi i enkänslighetsanalys.Resultaten som framkom kan inte betraktas som statistiskt säkerställda, sannolikt till följd av ickerepresentativ data orsakad av för litet sampel. För uttag av stammar i timmen korrelerat motproduktivitet finns tydlig positiv trend, och likaså för medeldiameter och produktivitet.Det subjektiva intrycket från skördarföraren är att nettot till största del avgörs av hur skickligföraren är, tillsammans med vilka förhållande som materialet har lagrats under. Föraren anser attför att nå högsta produktivitet bör beståndet bestå av triviallövträd, vara lagom grovt och lagomhögt.Fältinventeringen försvårades av att det ibland var svårt att urskilja topparna på träden vidhöjdmätning. Snö försvårade letandet efter stubbar och oanpassade funktioner är några felkällor.Inmätning av materialet utfördes under ej kontrollerade förhållanden, vilket gör att man inte kandra någon slutsats om vädrets påverkan på energiinnehållet. Lika så densiteten i olika trädslagbortsågs ifrån.I den känslighetsanalys som gjordes upptäcktes att för att bibehålla samma netto vid en nedgångav pris och energiinnehåll med respektive 20 %, krävdes en produktivitetshöjning med 52 %.Samtliga bestånd erhöll positivt ekonomiskt netto vid ett energipris på 158 kr/m3s och ettenergiinnehåll på 1,0 MWh/m3s.Som studier från Skogforsk visar finns det en outnyttjad tillgång av bioenergi i konfliktbestånd.Framtiden får utvisa, men mycket tyder på en fortsatt teknikutveckling samt att priset påbioenergi ökar, vilket ger minskad risk till negativt ekonomiskt netto.
AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)