Naturvärdesträd : betydelsen av grovlek och ålder på träd för lavar och mossor
Abstract: Träd som är grova, gamla eller senvuxna är ovanliga i dagens skogar är mer värdefulla för biologisk mångfald än andra träd. För att ge dessa träd ett bättre skydd, har Skogsstyrelsen definierat så kallade naturvärdesträd. Naturvärdesträd är idag skyddade vid avverkning genom skogsvårdslagen och områden som innehåller många sådana träd klassas ofta som nyckelbiotoper, d.v.s. skogar som håller extra höga naturvärden enligt Skogsstyrelsens kartläggning. När man klassar träd som naturvärdesträd använder man idag olika gränsvärden för grovlek och ålder. En tall eller en gran i södra Sverige måste t.ex. överstiga 130 år eller vara minst 60 cm i diameter, och lövträd måste vara minst 70 år eller 50 cm i diameter för att räknas som ett naturvärdesträd. Dessa gränsvärden varierar beroende på i vilken klimatzon trädet står och vilket trädslag det är. Många ovanligare lövträd (såsom lönn, lind, rönn, sälg, oxel, en, hassel fågelbär och al) räknas som naturvärdesträd redan när de fått en grovlek på 10 cm. Naturvärdesträd anses bland annat vara viktiga för epifytiska lavar och mossor, då många arter förekommer på grova, gamla eller senvuxna träd. Fortfarande vet man dock lite om hur sambandet mellan förekomst och artrikedom av de här grupperna korrelerar med karaktärer som definierar naturvärdesträd, och om det finns tröskelvärden när ett träd kan anses särskilt värdefullt. För att försöka kartlägga dessa samband genomfördes en litteraturstudie för boreala eller hemiboreala områden. Flera litteratursökningar gjordes på Web Of Science och dessutom inkluderades enskilda studier rekommenderade för mig av experter. Av de 233 studier som hittades bedömdes 39 vara relevanta och ingick som underlag i detta arbete. Sammanställningen av litteraturen visar att det är vanligast att grövre träd och äldre träd har större täckningsgrad samt högre artrikedom och artdiversitet av lavar och mossor. Av alla funna studier var 49 % utförda i Sverige, men också 19 % i Estland samt 19 % i Kanada. De resultat som fanns för sambandet mellan grovlek på träd och lavar var gjorda på lövträd och på trädnivå där en ökning av artdiversitet, abundans eller biomassa av lavar påvisades i majoriteten av studierna. För sambandet mellan gamla träd och mossor och lavar, visade sammanställningen att flest studier visade en ökning av artdiversitet, abundans eller biomassa på barrträd och på beståndsnivå. Det var vanligast att studierna undersökte antingen artrikedom eller artdiversitet, men även olika mått för förekomst av enskilda arter var vanligt förekommande. Det fanns ingen information om samband mellan senvuxna träd och lavar och mossor i litteraturen. Mönstren att grövre träd och äldre träd har fler arter stärks av litteraturen. Däremot finns det endast få studier som påvisar tröskelvärden, speciellt på individnivå vilket i detta fall är intressantast för att stärka bedömningskriterierna för naturvärdesträd. Denna rapport kan därför varken bekräfta eller avfärda att gränsvärdena som används idag är fel. Här finns ett tydligt behov av mer kunskap för en starkare vetenskaplig grund av definitionen naturvärdesträd inom den praktiska naturvården i skogsbruket.
AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)