Är det möjligt att föda upp ungtjurar i ett stall byggt för mjölkkor? : ekonomiskt, tekniskt och legalt

Abstract: Det är det idag dålig lönsamhet i den svenska mjölkproduktionen och många lantbrukare tittar på alternativa produktionsgrenar. En typ av produktion där efterfrågan av svenska produkter har ökat är nötköttsproduktion. Det är nödvändigt att öka lönsamheten då många har relativt nybyggda stallar som ännu inte är avskrivna. Syftet med det här arbetet är därför att undersöka om det är ekonomiskt, tekniskt och legalt möjligt att använda ett stall ämnat för mjölkproduktion till att föda upp mjölkrastjurar som köttproduktion. Det är inte ovanligt att använda sig av äldre byggnader i nötköttsproduktionen i Sverige idag men av de som byggs är de flesta liggbås- eller djupströsystem. System med gödseldränerande golv förekommer också men inte i lika stor utsträckning som i övriga Europa. Att hålla nötkreatur i liggbåssystem är både arbetseffektivt och ger i större utsträckning utlopp för djurens naturliga beteende. Liggbåsen måste anpassas efter djurets storlek och varken vara för stort eller för litet. Spaltboxsystemet är mer platseffektivt med fler djur på mindre yta men pga. det också mindre lämpligt ur djurskyddssynpunkt. En vanlig uppfödningsmodell är ungtjurar utfodrade med vallensilage, vilket kan passa en gård som den här, med mycket erfarenhet av vallfoder finns möjligheten att producera ett närings- och energirikt foder för intensivt växande ungtjurar. Dessa tjurar ska helst nå en slaktvikt på 275 kilo vid 14-16 månader. Det kan de göra om vallfodret håller hög kvalitet, är smakfullt och innehåller 11 MJ/kilo ts. Det är dock vanligare att slaktvikten och slaktåldern är högre. Att arbeta med nötkreatur är riskfyllt, särskilt när det kommer till tjurar. Det finns utarbetade metoder för att arbeta med tjurar och speciella lösningar att använda sig av när man bygger. Det är viktigt att inredning i stallar är rätt dimensionerade för de djur som ska hållas där. När man tittar på kalkyler för de båda produktionsgrenarna kan man konstatera att lönsamheten är högre för en köttproduktion. Det beror mest på dagens låga mjölkpris och den höga efterfrågan på svenskt nötkött som leder till höga köttpriser. Det här arbetet syftar inte bara till att jämföra lönsamheten i de olika produktionsgrenarna för den utvalda gården. Det handlar också om att titta på stallets duglighet för en annan typ av uppfödning. Att dimensionera liggbåsens storlek efter djuren handlar inte enbart om att följa Jordbruksverkets lagkrav, att ha rätt mått motverkar också att djuren ligger på ett felaktigt sätt. Det är viktigt att belysa det faktum att tjurar avger sin urin mitt under kroppen och därför behöver en båspall med högre lutning. Försök har gjorts vilka påvisar att djuren med mindre lutning (ca 2 %) är smutsigare. Att det skulle leda till prisavdrag vid slakt är dock inte säkert. Det är inte enbart lutningen som avgör renheten hos tjurarna. Vi har varit i kontakt med uppfödare som menar att även liggbåsens storlek och nackbommens placering påverkar djurens renhet.