Orsaker till dystoki hos marsvin i Sverige

Abstract: Marsvin är populära sällskapsdjur som tros ha blivit domesticerade redan på 500–1000-talet. Marsvin blir könsmogna tidigt, honorna vid cirka två månaders ålder och hanarna vid cirka tre månaders ålder. Marsvinshonor är polyöstrala med en cykel på 15–17 dygn där östrus varar i 6–11 timmar. Marsvin har dessutom en post partum östrus som kan vara från två timmar upp till 25 timmar. Dräktigheten hos marsvin är lång jämfört med andra mindre sällskapsdjur, upp till 72 dygn, och ungarna föds fullt utvecklade med päls och öppna ögon och kan klara sig på fast föda redan vid ett par dagars ålder. Marsvinshonans bäckensymfys breddas upp till 50 gånger sin normala storlek i samband med förlossningen efter en frisättning av relaxin. Förlossningen går i normala fall snabbt med endast cirka tre till sju minuter mellan ungarna. Medelantalet ungar i en kull är två till fyra och vid födseln väger de mellan 45 och 115 gram. Överlevnadschanserna för ungar under 60 gram är dock begränsade. Dystoki beskrivs som ett vanligt förekommande problem hos marsvin. Bakomliggande faktorer är till exempel för stora foster, trångt bäcken, värksvaghet, övervikt hos honan, C-vitaminbrist samt mer ovanliga så som livmoderomvridning och ektopisk dräktighet. En omdebatterad teori är att marsvin som betäcks för första gången vid en ålder över 8–12 månader kan få problem med att bredda sitt bäcken då en broskomvandling av bäckensymfysen har då har skett. Ett tidigare examensarbete inom detta projekt som syftar till en ökad kunskap om dystoki hos marsvin visade att en majoritet av marsvinsuppfödarna i Sverige som medverkade i undersökningen hade upplevt förlossningsproblem hos sina marsvinshonor. Av dessa hade under hälften sökt veterinärvård för sitt marsvin. Diagnosen dystoki kan ställas om marsvinen har haft aktiva krystvärkar i mer än tjugo minuter alternativt intermittenta värkar i över två timmar utan att en unge föds fram. Veterinärvården för marsvin som diagnosticerats med dystoki inkluderar bilddiagnostik, blodprovstagning, eventuell medicinering för att inducera värkarbete, smärtstillning samt eventuellt kejsarsnitt. Syftet med denna studie var att genom att ta del av behandlingsjournaler från marsvin drabbade av dystoki se de vanliga bakomliggande orsakerna till dystoki hos marsvin i Sverige. Vidare intervjuades två kommersiella uppfödare för att undersöka förekomsten och orsaken till dystoki i deras verksamheter. I detta arbete ingår journaler från 14 marsvin som vårdats för dystoki. Det fanns mycket lite material i form av journaler att samla in. Vid granskningen av journalerna sågs att bilddiagnostik och provtagning bara användes i ett fåtal av fallen. I en majoritet av fallen framgår inte klart vad som orsakat marsvinens dystoki men att det skulle röra sig om en oförmåga att bredda bäckenet för marsvin som födde sin första kull går att utesluta i 12 av de 14 fallen. De bakomliggande orsakerna som sågs i flest journaler var fosterorsakade så som för stort foster eller felläge. Hos de kommersiella uppfödarna sågs en förvånansvärt liten förekomst av dystoki i verksamheterna. Uppfödarna jobbade mycket förebyggande för att minska förlossningskomplikationer. Det var svårt att dra slutsatser om de bakomliggande orsakerna till dystokierna då dessa ofta inte upptäcktes förrän marsvinen hittades döda.