Parkslide : kan förekomsten i olika jordar och miljöförhållanden ge indikationer på hur de kan bekämpas?

Abstract: Parkslide känns igen på sitt bambuliknande utseende och är en storväxande flerårig ört. Den har sitt ursprung i östra Asien, i länderna Japan, Korea, Taiwan och Kina och kom till Europa från Japan på1820-talet genom en holländsk import. Från att ha odlats som prydnadsväxt i parker och trädgårdar har arten spridit sig ut i naturen. På platserna där parkslide har etablerat sig kan inget annat växa. Idag hittas arten utspridd över stora delar av världen från Nordamerika, Europa, Australien till Nya Zeeland. Även om den klassas och betraktas som en av världens mest invasiva arter, finns den idag inte med på EU:s lista över invasiva och främmande arter. Naturvårdsverket avråder att plantera parkslide då den är svår att bli av med samtidigt som den tar över naturen, förstör byggnader och vägar samt kan överleva i svåra förhållanden. Genom sitt aggressiva växtsätt och för att inget annat växer på platsen där den finns är den ett stort hot mot biologisk mångfald. Parkslide växer på solöppna platser, som påverkats av människan, i friska marker, nära trädgårdar samt där jordmassor tippas och transporteras. På de flesta typer av jordar, allt från sanddynor till fuktig jord samtidigt som den finns att hitta i skuggiga, slutna och torra miljöer. Målet med detta projekt är att se om förekomsten av parkslide i olika jordar kan ge någon indikation på hur den ska bekämpas då ingen effektiv bekämpningsmetod finns idag. En fältundersökning har gjorts i nordvästra Skåne där 8 olika platser med parkslide har inventerats. Täthet, ytans storlek, max höjd, min höjd hos parkslidet har inventerats, jordens textur och pH, samt miljöfaktorerna vindpåverkan, sol/skugga, närhet till vatten samt hav och omgivande vegetation. I resultatet konstateras var parkslidet trivs och om parslidens täthet, ytans storlek, max höjd och min höjd är relaterade till ståndorten. Resultatet visar att de fyra olika klasser som inventerats gynnas av olika jordar och miljöförhållande. Parkslidets täthet är högre om platsen är öppen, solig och har ett pH-värde på 6–6,5. Storleken på parkslidebeståndet är större på platser som är öppen, solig, skugga, närhet till havet, grovsilt-finsand & sandig morän samt har ett lågt pH. Parkslidets max höjd är högre om platsen är i slutna miljöer, skugga, långt ifrån havet, grovsilt-finsand & lera samt har ett högt pH. Parkslidets minimum höjd är lägre om platsen är sandig morän och postglacial sand.