Lepidium Campestre : en ekonomisk analys av fältkrassing

Abstract: Världens befolkning ökar ständigt vilket ställer krav på produktion och konsumtion av livsmedel. De arealer som finns tillgängliga behöver på sikt nyttjas effektivare för att kunna mätta en ökande befolkning. Utöver denna problematik behöver livsmedel även fortsättningsvis produceras hållbart. Alternativa grödor är en möjlig lösning på problemet. Ett exempel på alternativa grödor är olika typer av oljegrödor. I takt med en ökande befolkning har oljegrödor de senaste decennierna varit betydande i arbetet mot en mer hållbar produktion och konsumtion. Anledningen är deras omfattande användningsområde, då både oljan och restprodukten, efter utvinning av oljan, kan användas inom industrin. Oljan används till exempel inom livsmedels- och biodrivmedelsindustrin och restprodukten, även benämnd frökakan, används inom foderindustrin. I Sverige uppstår problem vid odling av oljegrödor. Det nederbördsrika och kalla klimatet i nordligare länder begränsar odlingen. Den oljegröda som förekommer till största del i det svenska växtodlingssystemet är höstraps. Denna gröda kan främst odlas i de södra delarna av landet på grund av dess bristfälliga vinterhärdighet. I de norra delarna av Sverige ligger i dagsläget 300-400 000 hektar åkerareal i träda eller i användning för annat ändamål än jordbruk. Detta ledde till att ett forskningsprojekt startades på 1990-talet med målet att utveckla en oljegröda för odling i nordligare klimat. Efter undersökning av vilken växt som passade projektet föll valet på fältkrassing. En vild växt som ansågs ha goda agronomiska egenskaper som till exempel god vinterhärdighet, potentiellt god avkastningspotential, god oljesammansättning och högt proteininnehåll. Förädlingsprocessen har pågått sedan 1990-talet med fokus på förädling och analys av genetiska egenskaper och uppbyggnad. Det innebär att det finns en kunskapslucka inom fältkrassingens ekonomiska potential i ett svenskt odlingssystem. Syftet med denna studie är att undersöka vilka industriella- och odlingsmässiga förutsättningar som råder när fältkrassing är lönsamt att odla i ett svenskt odlingssystem. I studien har optimeringsmodeller utvecklats för att simulera implementering av fältkrassing i två olika produktionsområden i Sverige, Götalands södra slättbygder (Gss) och nedre Norrland (Nn). Ett fallföretag modelleras per område, dessa företag bedriver växtodling samt slaktsvinsproduktion. Fältkrassingkakan, restprodukten efter framställning av fältkrassingoljan har för avsikt att användas i foderstaten för slaktsvinsproduktionen för att möjliggöra en ökning av foder odlad i egen växtodling. I arbetet tillämpas en kvantitativ metod baserad på en deduktiv ansats där teorin prövas utifrån den empiriska undersökningen. En optimeringsmodell används för att beskriva och analysera tekniska och ekonomiska beslutsproblem med syfte att nå insikt om olika lösningar till problemställningen. I studiens resultat framgår att den avgörande faktorn för lönsamheten i att odla fältkrassing är priset för fältkrassingoljan. Kostnadsbesparingen i att odla fältkrassing och förbruka frökakan internt i slaktsvinsproduktionen är marginell i de både produktionsområdena. Prisnivån för fältkrassingoljan måste uppgå till 3,98 – 4,91 SEK/kg för att odling av fältkrassing ska vara lönsamt. Detta pris beaktar förädlingskostnader som uppstår vid framställandet av fältkrassingoljan. En motsvarande prissättning att ställa i relation till 3,98 – 4,91 SEK/kg är medelpriset på rapsolja. De senaste fem åren har rapsolja ett börsnoterat medelpris om 7,4 SEK/kg. I jämförelsen kan ett priskrav om 3,98 – 4,91 SEK/kg anses vara lågt. Problematiken som uppstår vid jämförelse är det faktum att rapsoljan är fullgod som livsmedel, vilket fältkrassingoljans sammansättning inte möjliggör. Studien visar att även om fältkrassingoljan skulle ha samma prissättning som rapsoljan är lönsamheten i att odla fältkrassing marginell.