Förutsättningar för naturhänsyn i bestånd med contortatall (Pinus contorta)
Abstract: Det främmande trädslaget P. contorta (Pinus contorta) infördes storskaligt till Sverige på 1970-talet i syfte att motverka en befarad virkessvacka under 2000-talet. Idag finns uppskattningsvis 600 000 ha contortaskogar i Sverige och delar av dessa arealer närmar sig gallrings- och avvecklingsläge. För Holmen Skog AB som initierade detta examensarbete utgörs 6 % av det totala virkesförrådet av P. contorta. Alltsedan början av det storskaliga bruket av P. contorta i Sverige har trädens utveckling och tillväxt följts, men kunskapen om hur den biologiska mångfalden utvecklas i contortabestånd saknas fortfarande till stor del. Stora arealer som domineras av P. contorta tillsammans med omfattande stormskador på P. contorta har aktualiserat frågan om vilken naturhänsyn som ska lämnas i bestånd som ska avvecklas eller gallras. Det är också angeläget att försöka utreda vilka åtgärder som kan vidtas för att värna om den biologiska mångfalden i dessa skogar. Examensarbetet syftade till att beskriva hur hänsynsplaneringen lämpligen utformas i contortabestånd, främst i bestånd som närmar sig planerad gallring och avveckling. Målet var att få fram ett underlag till riktlinjer för naturhänsyn på arealer som domineras av P. contorta. Studien har bestått av två delar: fältinventering och litteraturstudier. Fältinventeringsmomentet utfördes i distrikt Delsbo, Hälsingland i syfte att undersöka förekomsten av naturvärden i contortabestånd. Litteraturstudien visade att det är samma krav på naturhänsyn i contortadominerade bestånd och bestånd dominerade med inhemska trädslag enligt SVL (Svensk skogsvårdslagsstiftning) och FSC-standarden. Det finns däremot lagar och rekommendationer som specifikt berör anläggning av contorta på beståndsnivå och landskapsnivå. Regleringarna av P. contorta är inte så utförliga i dagsläget, men kommer troligen bli mer omfattande vid nästa revidering av SVL och FSC-standarden. Resultatet av fältinventeringen visar att naturvärden finns i contortabestånd och att mängden naturvärden är störst i bestånd med hög beståndsvolym och som inte har gallrats eller stormrensats. Resultatet visar att även om andelen P. contorta är hög i studiebestånden utgörs den resterande andelen ofta av ett flertal inhemska trädarter. Det finns potential att skapa naturvärden med skötselåtgärder i contortabestånd, framförallt vid gallring genom att gynna undertryckta inhemska trädslag, men också för att luckor i bestånden påvisar inväxt av inhemska arter. Praktiska åtgärder som förbättrar förutsättningarna för en ökad biologisk mångfald i contortabestånd går framförallt att genomföra vid beståndsanläggning, röjning och gallring. Naturhänsyn vid avveckling är svårare eftersom det endast går att utnyttja de befintliga värden som finns i bestånden, och ta hänsyn utifrån dessa. För att långsiktigt gynna den biologiska mångfalden kan man begränsa storleken av contortabestånd vid beståndsanläggning och främja en inblandning av inhemska trädslag vid föryngring, röjning och gallring. Vid avveckling kan död ved av inhemska trädslag aktivt skapas eftersom död ved förekom sparsamt i de bestånd som ingick i studien. För att förebygga risken för spridning av P. contorta kan skyddszoner sparas med träd i beståndet eller genom att utnyttja omkringliggande bestånds inhemska trädslag.
AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)