Impact of Energy Performance Regulations on HVAC Innovation: Adressing the Characteristics of French and Swedish Regulations

Abstract: Byggnader står för 40 % av energianvändningen inom EU. För att EU ska nå sina uppsatta miljömål behöver energianvändningen i byggnader minskas. Nationella energiprestandalagstiftningar (EP-lagstiftningar) är ett resultat av genomförandet av Direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) som antogs av EU för att minska energianvändningen i byggnader. Innovation kan bidra till att förbättra byggnaders energiprestanda, varför det är viktigt att EP-lagstiftningar inte hindrar innovation. EU vill främja innovation, men det finns en brist på systematisk utvärdering om påverkan av EP-lagstiftningar på innovation. Syftet med detta examensarbete är att bidra till en bättre förståelse av hur EP-lagstiftningar påverkar innovation i HVAC-sektorn. Ett mer specifikt mål är att jämföra två EU-länder och diskutera den förväntade effekten av EP-lagstiftningarna på innovation utifrån hur lagstiftningen är utformad med fokus på specifika egenskaper. Tidigare arbetslivserfarenhet av EP-lagstiftningar i Frankrike och Sverige motiverade valet av länder.
Det teoretiska ramverket för detta examensarbete visar att den inverkan en lagstiftning har på innovation i hög grad beror på hur lagstiftningen är utformad. Fem egenskaper; stränghet (stringency), flexibilitet (flexibility), visshet (certainty), transparens (transparency) och genomdrivande (enforcement), bildade den analysmodell som användes för att analysera kvalitativa data. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma i Frankrike och Sverige och en skrivbordsstudie.
Resultatet av detta arbete antyder att EP-kraven i den franska lagstiftningen är stränga (stringent), vilket enligt det teoretiska ramverket kan förväntas främja innovation. Den franska strategin att använda en komplex beräkningsmetod för att beräkna en byggnads energiprestanda bedöms innebära mindre flexibilitet och frihet för innovation. Beräkningsmetodens komplexitet och omfattning kan leda till mindre transparens (transparency), vilket enligt det teoretiska ramverket förväntas ha en negativ inverkan på innovation. Frankrike har redan definierat de framtida kravnivåerna för byggnaders EP vilket ökar vissheten (certainty) för företag och kan förväntas öka deras innovativa ambition. Om lagstiftningen inte genomdrivs, bör den inte förväntas driva innovation. Få nya byggnader kontrolleras i Frankrike varje år, men det finns påföljder för bristande efterlevnad (enforcement). Den svenska lagstiftningen visade tecken på att vara mindre sträng (less stringent), men strategin med att mäta energianvändningen av en färdig byggnad antyder större flexibilitet och kan även anses vara transparent. I Sverige har de kommande kravnivåerna ännu inte presenterats vilket kan skapa osäkerhet (uncertainty) och det finns även risk för bristande kontroller eftersom att det är nationella myndigheter som ställer kraven och lokala myndigheter som ska kontrollera att de efterlevs (enforcement). Den franska EP-lagstiftningen, som anses vara mindre flexibel och transparent än den svenska förväntas ha en starkare inverkan på innovation inom HVAC. Den kan driva innovation som är anpassad till lagstiftningen men riskerar att bli ett hinder för innovationer som inte är inkluderade i beräkningsmetoden. Det verkar som att det finns fördelar och nackdelar med den svenska EP-lagstiftningen, beroende på vilken egenskap som studeras. Från resultaten av detta examensarbete kan man inte hävda att den svenska EP-lagstiftningen driver eller hindrar innovation.