Vilka egenskaper utmärker en bra hopphäst? : en analys av kvalitetsbedömningens hopprotokoll 1985-2005

University essay from SLU/Dept. of Animal Breeding and Genetics

Abstract: Det svenska varmblodet (SWB) avlas för att kunna vara konkurrenskraftig på internationella tävlingsbanor i hoppning, dressyr eller fälttävlan. Det är därför av hög vikt att rasen fortsätter att utvecklas för att kunna nå upp till denna nivå. Unghästar kan bedömas i två unghästtester, 3-årstest och kvalitetbedömning. Det finns inga tidigare studier gjorda på hur olika delegenskaper i kvalitetbedömningens hoppmoment påverkar det slutliga hoppbetyget. Syftet med det här arbetet var att analysera hopprotokoll från kvalitetbedömningar 1983-2005 och skatta arvbarheter för ingående egenskaper och genetiska korrelationer mellan dessa egenskaper och hästens totalbetyg i hoppning. Totalt ingick 7812 hästars resultat i studien. Protokollen fanns digitaliserade sedan Jönssons (2013) studie av hälso- och exteriördelarna av kvalitetsbedömningen. Det fanns 18 delegenskaper uppdelade i ”förtjänst” och ”brist” samt betyg för ’Teknik och hoppförmåga’ och ’Temperament och allmänt intryck’. De två betygen gavs på en skala 1-10 i relation till avelsmålet. Delegenskaperna analyserades som 0/1-egenskaper men även omvandlat till mer linjära egenskaper på en tregradig skala. Materialet bearbetades och analyserades med SAS och DMU. I djurmodellen som användes ingick fixa effekter för egenskaperna kön, ålder, kombination av bedömningsplats och bedömningsår samt typ av hoppning (löshoppning eller uppsutten hoppning). Resultatet från studien tydde på att en egenskap oftare bedömdes som en förtjänst än en brist, vanligast var dock att egenskapen inte kryssades i för att vara något av dem. För de flesta förtjänstegenskaper och bristegenskaper var arvbarheten låg, även omvandlat till den underliggande skalan. Medelhög arvbarhet skattades för egenskaperna ’kapacitet stor’, ’kapacitet svag’, ’ benteknik fram god’ och ’benteknik god’. För de linjärt omvandlade egenskaperna nådde endast ’kapacitet’ medelhög arvbarhet. Betyget för hopptemperament uppvisade låg arvbarhet och för hoppteknik skattades medelhög arvbarhet vilket stämmer överens med tidigare studier på området. Alla linjärt omvandlande egenskaper uppvisade starka genetiska korrelationer med betygen hopptemperament eller hoppteknik utom egenskapen ’sansad/hetsig’ där korrelationen inte var signifikant. Den egenskap som hade starkast korrelation till hoppteknikbetyget var hästens ’balans’ vid hoppning. För hästens hopptemperament visade sig hästens ’förtroende’ ha starkast korrelation. Dessa resultat antyder att den nyligen införda linjära beskrivningen i kvalitetsbedömningen från och med år 2014 bör fungera bra som ett komplement till den vanliga bedömningen.

  AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)