Parametrisk design och dess tillämpning inom landskapsarkitektur

Abstract: Tekniken utvecklas i rasande takt och påverkar såväl samhället, arkitekturen som oss människor. Parametrisk design har sedan en tid funnits inom byggnadsarkitekturen men är fortfarande ovanlig för landskapsarkitekter. Vad är det och kan det hjälpa landskapsarkitekter att skapa bättre gestaltningar? För att svara på det gjordes en litteraturstudie som visade olika sätt att förhålla sig till parametrisk design. Det kan ses som ett nytt verktyg, en teknik bland andra, som kan ta tillvara på den kreativa potentialen i den stora mängden data som idag finns tillgänglig. Andra menar att parametrisk modellering är något mer, att det är basen i en ny arkitekturstil med ett eget formspråk och ett eget estetiskt uttryck. Parametrisk design kan förklaras som ett förhållningssätt till design där parametrar styrs och kontrolleras genom i huvudsak programmering. För personer utan tidigare erfarenheter av det har en så kallad visuell programmering gjort det enkelt att engagera sig i den här tekniken. Arkitekten bygger upp förhållanden för hur olika delar av gestaltningen relaterar till varandra som sen enkelt kan redigeras genom att ändra förhållandena. För att bredda förståelsen av parametrisk design och vad det kan vara för landskapsarkitekter gjordes ett undersökande arbete av olika landskapsprojekt där parametrisk design var en del av designprocessen. Där såg vi närmare på vilken roll det parametriska modellerandet kan ha och identifierade olika parametriska förhållningssätt till design. Vi kallar dem för ett precist-, ett konceptuellt- och ett vägledande förhållningssätt. Tekniker inom parametrisk design som idag används inom byggnadsarkitekturen kan många gånger direkt översättas till landskapsarkitektur. Det är dock viktigt att förstå att skillnaderna dem emellan innebär att det parametriska modellerandet bör anpassas efter landskapsarkitekturens behov. Landskapsarkitekters intresse för processer och dynamiska system gör det därför intressant att undersöka de parametriska verktygens potential i en landskapsarkitektur som tar riktning mot en så kallad performancebaserad design. Det föreslås att parametrisk design ska ses som ett verktyg och en teknik att ta till när det anses nödvändigt, att projektet ska få avgöra i vilken utsträckning det parametriska modellerandet ska användas. Det innebär att designprocessen både kan likna den konventionella designprocessen och fundamentalt skilja sig från den, helt beroende på hur projektet ser ut. Litteraturstudien visade också att parametrisk design kan men inte behöver resultera i det ”typiska” utseende som ”parametricismen” förespråkar. Raka, euklidiska former kan lika gärna vara resultatet av parametriskt modellerande.