Tidsstudie av svensk nötköttsproduktion

University essay from SLU/Rural Buildings and Animal Husbandry (until 121231)

Abstract: Idag värdesätts tid mer än någonsin tidigare. Det blir då viktigare att veta var man lägger sin tid och var man kan effektivisera utan att för den skull behöva investera. Examensarbetet bygger på en tidsstudie gjord på tio gårdar, med besättningsstorlekar från 50 till 500 ungnöt. Till grund för tidstudien fanns ett Excel-verktyg utvecklat av Taurus som var till stor hjälp vid insamling och sammanställning av data. För att enklare kunna jämföra resultaten så avgränsades studien till att enbart innefatta ungnötsproduktion. Denna tidsstudie kompletterades med en litteraturstudie. De olika stallsystemen diskuteras med vilka för och nackdelar som de innebär. Tidsåtgången varierar beroende på stallsystem och arbetsmoment. Strötider är ett utav de arbetsmoment som i undersökningen skiljde sig mest i tid (0,006 - 0,183 min/djur och dag) beroende på vilket system som fanns på gården. Djupströsystem är mycket mer tidskrävande vad gäller ströning jämfört med spaltboxsystem. Utfodringsmomentet är det momentet som överlag utgjorde mest tid. Tiden för utfodring varierade från 31-80 % av den totala arbetstiden på de olika gårdarna. Slutsatsen vi drar är att uppfödarna har bra koll på sin produktion. De vill ha ännu bättre koll för att kunna utveckla sig och bli ännu bättre. I studien framgick vilka arbetsmoment som är mest tidskrävande på varje enskild gård. Resultaten i studien visar att uppfödarna kan bli mer effektiva genom detaljstudering av arbetsuppgifterna. Den här studien visar att skillnaderna mellan den som är effektivast och den som är minst effektiv är stora och att det finns mycket tid att spara bara man vet var tiden försvinner. Dock så får inte strävan att bli effektivare gå ut över djurvälfärd, -hälsa eller slaktresultat. Genom att göra en tidsstudie på sin egen gård kan man se var tiden läggs och vilka arbetsmoment som tar mest tid. På så sätt blir det enklare att se var man kan effektivisera i sin verksamhet. Producenterna kan ta del av varandras tidsstudier och jämföra de olika nyckeltalen med sin egen produktion. Oavsett vilket inhysningssystem som finns på gården kan lantbrukarna ha nytta av resultaten från studierna som gjordes på de olika gårdarna. Vi ser en framtidstro och en bransch med hög utvecklingspotential där uppfödarna själva går i täten för en nötköttsproduktion som klarar sig, även jämfört med övriga världen. Detta trots att vi i Sverige har bland de tuffaste djurhållningskraven.

  AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)