Green roofs on municipal buildings in Lund : modeling potential environmental benefits

Abstract: Populärvetenskaplig sammanfattning: Dagens täta städer skapar många utmaningar för miljön. Hårda ytor gör att risken för översvämningar ökar och antropogenisk värme bidrar till att staden blir varmare än sin omgivning. Med hjälp av takvegetation, s k gröna tak, kan man minska dessa problem. Gröna tak är vanligast i Tyskland men börjar bli mer och mer vanligt i Sverige och används för att minska mängden dagvatten och att kyla taket och den omgivande luften vid avdunstning. Dessutom medverkar vegetation till en fördröjning av dagvattnet, vilket potentiellt kan minska det maximala avrinningsflödet. Extensiva gröna tak, vilka är nästan underhållsfria, har modellerats på ett område i Lund med en hög andel offentliga byggnader. Området inkluderar universitetet och universitetssjukhuset och har en yta på ca 140 hektar. Ett dataskikt med byggnader delades in i takytor och lutningar och material uppskattades i fält. En modell skapades i Matlab där energi- och vattenbalansen simulerades för juli och augusti 2004 för att se vilka effekter gröna tak kan medföra. En eventuell fördröjning av dagvattnet har inte beräknats och en egen ekvation för evapotranspiration har använts. Resultaten visar att 85 % av alla takytor på offentliga byggnader, eller nästa 14 % av områdets area, är lämpliga för gröna tak. Detta bestäms främst av maxlutningen på 25 grader. Gröna ytor skulle uppskattningsvis öka från 42 % till 55 %. Simuleringarna visade att avrinningen från taken minskade med 22 % för regnintensiva juli och 58 % för augusti, vilken var en månad med ganska normal nederbörd. Omvandlingen av hårda ytor till naturlig vegetation med avdunstning minskade medeltemperaturen på takytorna under dagtid med 9°C. Temperaturminskningen leder i sin tur till en minskning av det sensibla värmeflödet, vilket kan bidra till en temperaturminskning av den omgivande luften. En kostnadsberäkning visade att gröna tak skulle som minst kosta ca 400 kr/m2 (exkl. moms). Modellens känsligaste variabel var albedo (reflektans), vilket var uppskattat för respektive takmaterial. Förbättringar till modellen skulle kunna vara en mer komplicerad värmelagring i byggnader samt en sensibel värme som bygger på den vertikala vindkomponenten, vilken inte var tillgänglig för denna studie. Andra metoder som t ex dammar och kanaler är också viktiga i dagvattenhantering men gröna tak använder fördelaktigt oanvända takytor och isolerar samtidigt byggnader. Andra miljöfördelar som en förbättring av luftkvalitet, biodiversitet och bullerminskning finns också, men dessa är svåra att uppskatta eller värdera. Nackdelar med gröna tak är framför allt den höga initiella kostnaden, men eftersom gröna tak skyddar tätskiktet på taket bedöms gröna tak i längden vara mer ekonomiska än icke-gröna tak. Kommunen är en viktig initiativtagare till miljöförbättringar i staden med en förmåga att se långsiktigt och har dessutom mest att tjäna på en minskning av dagvattnet i staden.