Alla tiders perenner! : jämförelse av tolv arters utbud på tre plantskolor åren 19101930 och 1950-1970

Abstract: Kan priskuranter ge information om huruvida utbudet av perenner har ökat eller minskat från perioden 1910-1930 och 1950-1970? Syftet med denna undersökning var att jämföra utbudet av tolv perenner i svenska plantskolor i början och under andra halvan av 1900-talet. Resultatet visade att det inte finns något generellt självklart svar på om antalet undersökta perenner ökade eller minskade från den ena till den andra tidsperioden. Antalet sorter per tidsperiod och plantskola har beräknats utifrån 25 arter men den fortsatta analysen baseras på de tolv arter som både räknats och analyserats. När de 25 arterna från samtliga plantskolors sortiment räknas in syns en tydlig ökning respektive minskning. För resterande 19 arter syns inget tydligt mönster. Under 1910- och 1920-talen hade plantskolorna ett flertal sorter och testlustan tycks varit stor. Ofta importerades perenner men osäkert var om de var härdiga i Sverige eller inte. Det som generellt syns väl i denna studie är att omsättningen av sorter varit stor. Under perioden 1950-1970 var snarare sortimentet mer likriktat. Ökad kunskap om härdighet, stilideal, miljonprogrammet och önskan om lättskötta trädgårdar och allmänytor bidrog till att sortimentet av perenner minskade, vilket generellt blir synbart i de priskuranter som studerats. Det som är relativt tydligt, utifrån undersökningen, är att sortimentet blivit alltmer likriktat. Huruvida sortimentet ökade eller minskade på det stora hela beror på ett flertal faktorer som i denna studie inte blir jättetydliga. Litteraturen i sin tur tyder starkt på att utbudet minskade. Om priskuranterna från Göteborgs trädgårdsförening och Stensborgs trädskolor får tala tycks studien stärka den redan skrivna litteraturen. Däremot verkar Vassbo trädskolor gå mot den rådande tanken om att utbudet ökade. Stora delar av den data som samlats in i detta kandidatarbete har inte analyserats så det finns därför ett uppslag för fortsatt arbete. Förhoppningen är att detta underlag kan bidrar och vara till nytta för den fortsatta forskningen och som ett steg i arbetet med bevarandet av det gröna kulturarvet.