Utbildningens makt över framtida inställningar till jämställdhet : en studie om hur normkritik implementeras i undervisningen på Jägmästarprogrammet vid SLU

Abstract: I underlagsrapporterna till Nationella Skogsprogrammet framgår det att Sverige har höga ambitioner för framtiden inom jämställdhet i skogssektorn. Fokus har länge legat på att rekrytera fler kvinnor till branschen för att få en så bred kompetens som möjligt och därmed öka branschens konkurrenskraft. Trots dessa kraftansträngningar finns det uppgifter om att en stor andel kvinnor som utbildar sig för att verka i skogssektorn lämnar branschen efter avslutad utbildning.Den högsta skogliga utbildningen i Sverige går under namnet jägmästarprogrammet och ges av SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) i Umeå. Här lär sig studenterna bland annat de normer som kommer att gälla på deras framtida arbetsplatser. Därmed är det även här som studenterna borde lära sig om vikten av jämställdhet och likabehandling. En uppfattning som få personer skulle motsätta sig men hur dessa viktiga moment vävs in i undervisningen är hittills outforskat. För att undersöka hur jämställdhet idag implementeras på jägmästarprogrammet intervjuades sex kursansvariga på programmet. Materialet från intervjuerna tillsammans med en sammanställning av strukturerade diskurser som fördes på jämställdhetskonferensen “Skoglig kompetens och jämställd utbildning” utgjorde arbetets resultat. Det framkom att de kursansvariga är medvetna om sin makt att styra sina kursers upplägg men däremot inte om det inflytande de kan ha i sina roller som förebilder för studenterna. Dessutom upptäcktes det att det finns en vilja från kursansvariga att genom aktiva åtgärder förebygga exkluderande normer inom skogssektorn men att det saknas kunskap och stöd från SLU för att den kursansvarige på egen hand ska kunna förverkliga detta. Implementeringen av jämställdhet på jägmästarprogrammet är därmed bristfällig i dagsläget.