Metamizols analgetiska effekt hos hund med abdominell smärta

Abstract: För att smärtlindra djur krävs kunskap om smärtfysiologi, analgetiska preparat och smärtbe-dömning. Smärta är subjektivt, flerdimensionellt och påverkas av tidigare upplevelser. Enligt djurskyddslagen skall djur behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. Djur-ägare och djurhälsopersonal har en viktig uppgift att följa detta för att undvika lidande och hypersensitivisering, så kallad wind up, som kan bli resultatet av obehandlad smärta. Ett alter-nativ för smärtlindring i Sverige är metamizol som är ett NSAID som tillhör läkemedelsgruppen pyrazolonderivat. Syftet med studien är att studera metamizols analgetiska effekt på hund med abdominell smärta. Har det en påvisbar klinisk effekt på abdominell smärta? Kan det förkorta tiden som en patient är inskriven på ett djursjukhus? Från två större djursjukhus i Sverige samlades 90 journaler in. Av dessa kunde 69 användas i studien, varav 36 för hundar som fått metamizol 500 mg/ml i dosen 50 mg/kg, och 33 där inget metamizol har använts. Från varje patientjournal noterades symtom vid inskrivning samt even-tuella läkemedel som ordinerats. För inskrivningsdag 1-2 resp. 2-3 antecknades vilka läkemedel som givits och vilka symtom på smärta som tillkommit eller upphört från dagen innan. Antalet dagar som patienten varit inskriven noterades. Inskrivningslängd och totalantalet smärtsymtom som tillkommit resp. upphört analyserades dels för hela materialet, dels för undergruppen av hundar som inte behandlats med andra läke-medel än metamizol eller inga läkemedel alls (n = 22) under de första tre inskrivningsdagarna. Ingen signifikant skillnad sågs på inskrivningstiden mellan patienterna som fått metamizol och inte: (medel ± SD) 3,1 ± 1.0 d (n = 36) resp. 2,8 ± 0.8 (n = 33), p= 0,09. Vid jämförelse i under-gruppen var inskrivningstiden längre för de som fått metamizol [3,5 ± 1,0 dagar (n = 10)] än för de som inte fått några läkemedel alls [2,6 ± 0,51 dagar, (n = 12), p= 0,02]. Mellan patienter som fått metamizol och inte, förelåg ingen signifikant skillnad för antalet smärtsymtom som upphört från dag 1-2 [(median (min-max) 2 (0-5) resp. 1 (0-5), p = 0,86], eller dag 2-3 [0 (0-4) resp. 0 (0-3), p = 0,96]. Hos undergruppen hundar som inte fått andra läkemedel eller inga alls sågs inte heller någon signifikant skillnad: Dag 1-2: 1 (0-4) resp. 2 (0-3), p = 0,75; Dag 2-3: 0 (0-3) resp. 0 (0-2), p = 0,53. Ingen signifikant skillnad sågs heller för antalet smärtsymtom som tillkommit mellan de som fått metamizol eller inte. Hela materialet dag 1-2: 0 (0-2) resp. 0 (0-1), p = 0,31. Dag 2-3: 0 (0-3) resp. 0 (0-1), p = 0,50. Resp. undergruppen: Dag 1-2: 0 (0-2); 0 (0-1), p = 1; Dag 2-3: 0 (0-1) resp. 0 (0-2), p = 0,47. Metamizol visade sig inte ha någon effekt på inskrivningstiden eller förändring av symtom på abdominell smärta. Faktorer som studiens avgränsningar och upplägg, skillnader i smärtbedöm-ning och effekten av andra läkemedel kan ha spelat en betydande roll för slutresultatet.