Konsekvenser vid förbättrad leveranssäkerhet och avvikelserapportering för timmerleveranser

Abstract: Ett sågverk är beroende av timmerleveranser för att kunna producera sågade trävaror. Utifrån SCA Bollsta sågverks budgeterade försäljning och produktion läggs en timmerbeställning till SCA Skog. Beställningen upprättas i samråd mellan sågverk och skogsavdelning och består av önskat antal stockar per längd och toppdiameter. Denna timmerbeställning uppfylls vanligtvis inte helt och avviker olika mycket mellan olika perioder. Detta leder till att sågverket tvingas hantera en annan timmerfångst än förväntat. Syftet med studien var att värdera nyttan om överensstämmelsen mellan beställning och leverans av timmer blir bättre samt nyttan av de konsekvenser som uppkommer om avvikelserna kunde rapporteras till sågverket i ett tidigare skede. Utifrån syftet var forskningsfrågorna att utreda praktiska och ekonomiska konsekvenser. För att svara på forskningsfrågorna gjordes en fallstudie på det aktuella sågverket. Angreppssättet var kvalitativa samtal och kvantitativa beräkningar för att jämföra nuläget med ett framtida förbättrat scenario beträffande timmerleveranser. Samtalen grundades i teori kring processers uppbyggnad och specifikt i sågverksmiljö, samt ekonomiska konsekvenser och nyttor. Utifrån samtalen kodades och kategoriserades konsekvenserna i tre kategorier: produktion, planering och kundrelation. Kategoriseringen låg sedan till grund för att analysera och tolka resultaten ytterligare. Flera betydande praktiska konsekvenser som skulle uppkomma vid ett önskvärt scenario identifierades: • En bättre möjlighet att producera önskad produktmix med avseende på dimension och längd. • Ett minskat behov att flytta timmer mellan timmerklasser och därmed inte få ett sämre sågutbyte. • En minskad tidsåtgång för avvikelsehantering vilket frigör tid för anställda. • Kunden skulle även få tidigare information om förseningar och leveransdatum. Konsekvenserna av en förbättrad leveransförmåga delades upp i direkta och indirekta nyttor. Den direkta nyttan definierades som ekonomiska effekter som är förhållandevis lätta att kvantifiera och uppskattades i den kvalitativa delen av studien till 50 kr/m³sv och beräknades för vissa konsekvenser i den kvantitativa delen av studien till 34 kr/m³sv på hela produktionsvolymen. Den indirekta nyttan definierades som den ekonomiska effekten av att tid frigörs vid minskad tidsåtgång för avvikelsehantering. Den indirekta nyttan uppskattades i den kvalitativa delen av studien till 100 kr/m³sv och beräknades i den kvantitativa delen av studien till 64 kr/m³sv på hela produktionsvolymen.