Våm-pH hos mjölkkor : jämförelse av mättekniker och pH-förändring i samband med foderintag

Abstract: Våmmens pH hos mjölkkor varierar under dygnet och mikroberna i våmmen behöver ett pH mellan 6-6,5 för att fungera optimalt. Normalt hålls våm-pH stabilt genom att kon absorberar flyktiga fettsyror (VFA) till blodet och den viktigaste mekanismen är saliven vilket har en buffringsförmåga då den innehåller bikarbonat och vätefosfatjoner. Salivflödeshastigheten påverkas av tuggaktivitet och idissling. Partikellängd och andel grovfoder i förhållande till kraftfoder påverkar våmmiljön och våm-pH. Utfodringsstrategier och rutiner samt antal gånger en ko äter per dygn påverkar våm-pH. Vid en plötslig foderstatförändring eller ett ökat intag av icke strukturella kolhydrater eller sänkt konsumtion av fiber kan mjölkkon utveckla våmacidos. Våm-pH under 5,5 anses vara onormalt och kan indikera våmacidos/ subakut våmacidos. Genom att mäta pH i våmvätska kan det gå att få en indikation på våmacidos. Syftet med den här masteruppsatsen var att undersöka normala variationer i våm-pH hos mjölkkor och försöket utfördes vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) forskningscentrum Lövsta i Uppsala. Det ingick två lakterande kor och två sinkor av rasen svensk röd och vit boskap med permanent våmfistel. Försöket var uppdelat i tre mätperioder, där en mätperiod varade i fyra dygn. Mätmetoderna som användes var: Lethbridge Research Center pH measurement system (LRCpH) som används i forskning och eCow FarmBolus (eBolus) som är en kommersiell produkt och kan användas på kor utan våmfistel. Metoderna användes för att kontinuerligt registrera pH i ventrala våmsäcken och efter två dygn flyttades eBolus till nätmagen för att registrera pH. Manuella provtagningar och mätningar av våm-pH utfördes också med regelbundna intervaller över dygnet. Resultatet visade att de lakterande korna hade lägre våm-pH än sinkorna (p<0,0001). Nätmagens pH skiljde sig inte mellan de lakterande korna och sinkorna (p>0,05). Nätmagen hade ett högre pH än våmmen (p<0,0001). Det fanns ett starkt samband mellan teknikerna LRCpH och manuell provtagning (r = 0,71; p<0,0001), eBolus-våmmen och manuell provtagning (r=0,70; p<0,0001) samt LRCpH och eBolus-våmmen (r =0,66; p<0,0001). Tiden och antalgånger våm-pH var under 5,8 visade ingen signifikant skillnad mellan de lakterande korna och sinkorna (p>0,05). Våm-pH var inte konstant under dygnet och efter kraftfoder- och ensilageintag sjönk våm-pH.