Vård och underhåll av kulturhistoriskt lagskyddade kyrkogårdar : en fallstudie av Lagunda kyrkogårdsförvaltning, Enköping

Abstract: Det förekommer ett eftersatt underhåll i landets utemiljöförvaltningar, vilket leder till konsekvenser för anläggningarna och förvaltningarnas ekonomiska resurser. Detta arbete ansluter till SLU Moviums projekt Underhållsskulden som ämnar belysa problematiken. Begravningsplatser är en del av vårt kulturarv och deras kulturhistoriska värden ska skyddas enligt 4 kap. kulturminneslagen. Underhållet ska säkerställa ett bevarande. Syftet med detta arbete är att undersöka planering och utförande av underhåll på landsbygdskyrkogårdar. Fokus ligger på underhållets påverkan på kulturhistoriska värden och hur underhållsplaneringen kan optimeras. Genom en fallstudie utreder jag en kyrkogårdsförvaltnings förutsättningar och förhållningssätt till underhåll. Vidare inventerar jag underhållet på två kyrkogårdar, utreder dess påverkan på kulturhistoriska värden samt ger förslag till åtgärder som ämnar återupprätta situationen. Bristande och eftersatt underhåll observeras för båda kyrkogårdarna. Problematiken beror på kyrkogårdsförvaltningens förhållningssätt till underhåll, otillräckliga resurser och otydliga ramverk. Arbetet resulterar i en strategisk åtgärdsplan som ämnar optimera underhållsplaneringen med utgångspunkt från fallstudien, samtal med yrkesverksamma inom ämnet samt en litteraturstudie. Planen tar särskilt fasta på den undersökta kyrkogårdsförvaltningen men innefattar även allmänna rekommendationer. I åtgärdsplanen förtydligas behovet av en genomarbetad strategi, medveten underhållsplanering och framförhållning. Mål och riktlinjer samt inflytande och medverkan är viktiga aspekter, liksom kompetensutveckling och en gemensam syn inom förvaltningen. Även åtgärder för eftersatt underhåll behandlas. Genom arbetet framkommer att skötsel och underhåll är eftersatt inom många kyrkogårdsförvaltningar. Fallstudien exemplifierar problematiken och påvisar en negativ inverkan på kyrkogårdarnas funktionalitet och de kulturhistoriska värden som ska bevaras enligt lag. Situationen är inte endast relaterad till kyrkogårdsförvaltningens kompetensnivå utan till stegen mellan lagstiftning och praktiskt utförande. Det finns ett avstånd mellan kyrkogårdsförvaltningens förhållningssätt till underhåll och riktlinjer från kulturvårdande myndigheter. Som exempel använder inte förvaltningen stiftets upprättade vård- och underhållsplaner, varför inflytande och delaktighet är viktigt. Därutöver krävs revidering av planernas kulturhistoriska värdebedömningar då dessa är så otydliga att de inte är praktiskt användbara. Det förekommer även ett utvecklingsbehov avseende övergripande riktlinjer för värdebedömningar. En ytterligare aspekt avser ett behov av förändring av kyrkogårdsförvaltningarnas förhållningssätt till kyrkoantikvarisk ersättning och vilka åtgärder ersättningen bör ges till. Genom arbetet framkommer att kulturmiljölagstiftningen ofta ses som målet snarare än ett instrument för en ändamålsenlig förvaltning. Samverkan i samtliga led bedöms vara betydande för att åstadkomma förbättring. Vi är måna om vårt kulturarv men begränsas av resurser. Trots detta finns vägar att komma tillrätta med underhållsproblematiken. Med mitt arbete vill jag medverka i diskussionen kring eftersatt underhåll och förvaltning av våra kulturmiljöer samt utlysa behovet av handling.