Stadsodling som verktyg för psykisk hälsa

Abstract: I och med den ökande urbaniseringen i världen är det allt fler människor som flyttar in till städer. Urbanisering leder till en förtätning av städer som ofta sker på bekostnad av urbana grönmiljöer och däribland stadsodlingar. I sin tur resulterar detta i sämre förutsättningar för god folkhälsa och därmed högre risk för både fysiska och psykiska sjukdomar. År 2020 uppgav hela 41% av Sveriges befolkning att de besväras av oro eller ångest. I detta arbete undersöks därmed ifall stadsodling kan fungera som ett verktyg för att öka psykisk hälsa i urbana miljöer. Genom en fallstudie på en stadsodling etablerad av studentorganisationen Ultuna Permakultur kunde studenternas upplevelser och känslor kring deltagandet i stadsodlingen undersökas. Resultatet analyserades utifrån teorierna Attention Restoration Theory och KASAM som användes som underlag för bedömningen av stadsodlingens hälsofrämjande potential. Resultatet visade att stadsodling har en positiv inverkan på människors hälsa och välbefinnande. De främsta positiva effekterna av stadsodling som identifierades var ökade känslor av meningsfullhet, bättre förutsättningar för återhämtning, ökad fysisk aktivitet, bättre matvanor samt tillgång till ett tryggt socialt sammanhang. Slutsatsen är därmed att stadsodling fungerar bra som verktyg för att uppnå psykisk hälsa.