Jämförelse mellan Skogliga grunddata 2.0 och fältmätta beståndsvariabler i bestånd med huggningsklass S1 och S2

Abstract: Den skattning av skogliga variabler som 2009 – 2015 för första gången genomfördes på nationell nivå, blev ett användbart och viktigt verktyg för skogsbruket. För att uppdatera de uppgifter som utvanns i första omgången, genomför nu Skogsstyrelsen tillsammans med Lantmäteriet och Sveriges lantbruksuniversitet, en andra skanningsomgång med start 2018. Syftet med studien var att undersöka hur de nya genomförda skattningarna av beståndsvariabler överensstämmer med uppskattningar som görs i fält. På en skogsfastighet i Blekinge slumpades ytor ut som ingick i den nya laserskanningen från 2019. Genom mätningar i fält kunde sedan jämförelser göras mellan laserskattade och fältmätta beståndsvariabler. Vid en jämförelse mellan tidigare gjord utvärdering av de senaste skattningarna och studiens resultat, visar studien en större skillnad mellan laserskattade och fältmätta data för volym och grundyta. Studien visar en bättre överensstämmelse för grundytevägd medeldiameter och en likvärdig överensstämmelse för grundytevägd medelhöjd. För volym, grundyta och grundytevägd medeldiameter kan skillnaderna mellan laserskattning och fältmätning förklaras systematiska med hög signifikans, men det gick inte att göra för grundytevägd medelhöjd. Uttryckt som RMSEr (relative Root Mean Square Error) blev värdet för volym 34,0 procent, för grundyta 29,5 procent, för grundytevägd medeldiameter 12,8 procent och för grundytevägd medelhöjd 8,0 procent. Studien visar att det med statistiska metoder och relativt enkel utrustning går att utvärdera skattningarna av skogliga variabler och jämföra dessa med andra mer omfattande undersökningar. I studien visas också att överensstämmelsen mellan laserskattade och fältmätta beståndsvariabler följer en liknande trend som andra utvärderingar, även om resultaten på variabelnivå varierar. Studien ger även en indikation om att informationen från skattningarna bör och kan anpassas till förhållanden på fastighetsnivå för att bli ett ännu bättre underlag för planering på kort och lång sikt.