Genom genus : ett undersökande om genus som fenomen i planeringssammanhang

Abstract: Vikten av arbete med jämställdhet har fastställts av FN, Sveriges regering och den nya politiken för gestaltad livsmiljö. För att uppnå jämställdhet är det viktigt att analysera strukturer och maktordningar kring manligt och kvinnligt. De flesta ser ofta på planering som något könsneutralt, men i själva verket representerar och reproducerar planeringen manliga normer och ideal. Genom ett genusperspektiv går det att identifiera och ifrågasätta dessa, samt synliggöra underliggande maktordningar och låta fler erfarenheter ta plats. I detta arbete har vi undersökt och medvetandegjort genus roll i planeringssammanhang. Detta har vi dels gjort genom en litteraturstudie som fokuserat på frågor om genus, rätt till staden och jämställdhet. Vi har även utfört fallstudier där vi granskat ett urval av Malmö stads styrdokument, för att få en överblick huruvida genus används, och fört samtal med tjänstepersoner från Malmö stad och konsulter från arkitektkontoret Tengbom, för att ta del av yrkesverksammas erfarenheter om genus i planeringssammanhang. Utifrån litteraturstudien gick det att identifiera en rad fenomen om genus och planering. Dessa fenomen delades in i grupper som visar på olika nivåer i arbete med genus i planeringssammanhang. Dessa grupper av fenomen är: grundläggande utgångspunkter, praktiska perspektiv, inställningar och attityder, samt samhällsfenomen. Fallstudierna visade att de utvalda styrdokumenten från Malmö stad nämner genus men mest i förbifarten eller mellan raderna och sällan utförligt. Det finns sätt att arbeta med genus, exempelvis genom vardagsperspektiv och väl förankrat deltagande, men det finns också mycket osäkerhet i hur. Planering med genusperspektiv gör skillnad i processen, även om det inte alltid syns på den fysiska platsen. Om planerare är medvetna om genus, blir staden annorlunda genom att processen påverkas och förändras. Utifrån litteraturen och fallstudierna gick det att konstatera att det finns mycket att vinna på att använda genusperspektiv i planering, men att det underprioriteras på grund av rådande normer och forskningens tendens att prioritera mätbara kunskap. Genusperspektiv behövs för att skapa en jämställd planering, men också för att lyfta den kunskap som är omätbar.