Kväverikt spillvatten från sprängämnesproduktion - Potentiell råvara i gödsel?

Abstract: Kväve är en av de mest begränsande faktorerna för tillväxt hos vaskulära växter och en viktig ingrediens i konstgödsel, som idag kommit att bli en förutsättning för höga skördenivåer inom jord- och skogsbruk. Att framställa reaktivt kväve för odling är en överlevnadsfaktor för människor världen över, men skapar inte bara tillväxt, utan rubbar också den naturliga kvävebalansen. Processen med vilken vi framställer reaktivt kväve är också en process som kräver mycket energi, vilken ofta kommer från icke förnyelsebara fossila bränslen. Sammantaget blir framställningen och användningen av kväve i konstgödsel miljönegativ i dubbel bemärkelse. För att minska den negativa miljöpåverkan som användningen av reaktivt kväve har, undersöks i det här examensarbetet en möjlighet till recirkulation av kväveråvaran. I den statligt ägda gruvkoncernen LKAB använder dotterbolaget Kimit reaktiva kväveformer för att framställa sprängämne. Under produktionen lakas en viss del av kväveformerna ut i fabrikens spillvatten och syftet med det här examensarbetet är att undersöka om det finns möjlighet att använda det utlakade kvävet för tillväxt vid odling. I den här studien analyserades innehållet i Kimits spillvatten med avseende på eventuella toxiska ämnen och sedan anlades ett odlingsförsök där kvävet i spillvattnet användes som råvara i ett sammansatt gödsel. Kimitgödsel jämfördes sedan med avseende på tillväxt mot ett befintligt marknadsmässigt gödsel, samt mot ett gödsel där ingen kvävekälla tillsattes. Totalt 125 plantor av asp, glasbjörk, contortatall och spenat, gödslades med 5 olika näringslösningar. Syftet var att efter 5 veckors behandling analysera om tillväxt kunde kopplas till kvävekällan i Kimits spillvatten, samt om effekten kunde vara jämförbar mot ett marknadsmässigt gödselmedel. De parametrar som mättes för analysen var torrvikt, kväveinnehåll, topp- och rotskottens längd och diameter samt pH i odlingssubstratet före och efter försöksperioden. Resultaten av odlingsförsöket visar med statistisk signifikans att ökad tillväxt kan kopplas till ökad koncentration av tillsatt Kimitkväve. En högre tillväxt kunde också uppmätas då Kimitkvävet tillsattes som ett komplett gödsel, jämfört med om det tillsattes i sin rena form. I 12 av 15 uppmätta tillväxtparametrar gick det heller inte att skilja det Kimitbaserade gödslet från målreferensen, Rika S, när alla andra förutsättningar var lika. I och med detta kan den här studien fastslå att det finns råvarupotential i Kimits kväverika spillvatten. För att fastställa hur stor potentialen är samt vilka de långsiktiga effekterna av spillvattenanvändningen blir, rekommenderas vidare studier.