Bebygga eller bevara? : samhällsekonomiska faktorer vid kommunal planering av åkermark

Abstract: Under senare delen av 1900-talet har antalet tätorter såväl som tätorternas invånarnatal ökat markant. Detta har inneburit en expansion av tätorternas yta, vilket har lett till att åkermark tagits ur bruk för att istället bebyggas. Samtidigt är intresset för närodlat och hållbar användning av naturresurser mycket stort bland både konsumenter och kommuner, vilket innebär en konflikt mellan kommunens val att bebygga åkermark för att tillgodose kortsiktiga, ekonomiska mål och att bevara åkermark för att ta hänsyn till mer långsiktiga, ekologiska värden. Syftet med detta arbete var att identifiera vilka faktorer som påverkar huruvida en kommun beslutar att bebygga åkermark eller ej, samt att undersöka hur dessa faktorer påverkar beslutet att bygga på åkermark. Undersökningen gällde dock endast bostadsbyggnation på åkermark. Studien är uppdelad i två delar. Först gjordes en litteraturgenomgång av vilka kostnader och nyttor som tätortsexpansion på åkermark för med sig vid en kostnadsnyttoanalys. Sedan analysera faktorernas påverkan på den exploaterade åkerarealen i en regressionanalys utifrån genomsnittlig årsdata från Skånes 33 kommuner under åren 1998-2005. De variabler som hade en signifikant påverkan på den exploaterade åkerarealen var ”hårdare” värden såsom bostadsefterfrågan, invånarantal, befolkningstäthet och invånarnas medelinkomst, medan ”mjukare” värden såsom åkermarkens värde, politisk styrning och policys kring miljö och klimat inte hade någon påverkan alls. Resultaten av analysen tyder alltså på att de ekonomiska målen för kommunen har spelar stor roll för kommunens beslut att bebygga åkermark, och att de mer långsiktiga värderingarna som kommunen har kring miljö och hållbar utveckling är underordnad de ekonomiska målen. Slutsatsen som kan dras är att för att åkermarken ska bevaras och exploateringen ska minska så måste skyddet av åkermarken stärkas.