Den vuxna laxens migration i Vindelälvens laxtrappa

Abstract: Lax, Salmo salar, har en anadrom livscykel. Den spenderar delar av sitt liv ute i saltvatten i havet innan den simmar tillbaka till sitt söta hemvatten för lek. För en del laxar blockeras de naturliga vandringsvägarna till lekplatsen av vattenkraftverk. Konstgjorda laxtrappor byggs ibland för att underlätta vandringen. Denna rapport består av en undersökning av den vuxna laxens migration i Vindelälvens laxtrappa vid kraftverket Norrfors åren 2017-2019. Innan smolten, den unga laxen, vandrar ut till havet har den där märkts med radiotaggar som sedan kan registreras på antenner i laxtrappan då de påbörjar sin klättring tillbaka. Tack vare detta går det att se om det att bedöma hur lång tid olika grupper lax spenderade i diffusorn i början av trappan, hur lång tid klättringen uppför trappan tog, och hur stor andel av laxen som fullbordade klättringen. De senaste åren har en hög grad sjuklighet observerats bland laxar i bland annat Vindelälven, särskilt tidigt på säsongen. Därför är tidig (lax som kommit juni-juli) och sen (som kom augusti-september) lax en av grupperna som jämförts. Övriga grupper som jämförts är vild lax mot odlad lax, där odlad lax har sitt ursprung nedanför trappan, samt grilse mot MSW-lax, där grilse är lax som spenderat en vinter i havet och lax som spenderat flera vintrar i havet kallas MSW-lax (Multi sea winter-lax). Resultaten visade skillnader både på tiden i diffusorn och tiden för klättringen mellan vild och odlad lax. Det fanns ingen skillnad mellan den tidiga och den sena säsongens lax på tiden i diffusorn eller tiden för klättring. Däremot fanns en skillnad i hur stor andel lax som simmade in i trappan under säsongerna. Skillnaden i andel mellan säsongerna skulle kunna bero på den sjukdom som har observerats i Vindelälven. När grilse och MSW-lax jämfördes fanns det en skillnad på tiden som spenderades i diffusorn, samt tiden för klättringen. Detta kan också ha påverkats av sjukdomen.