Jämförelse av veterinärstudenters och djursjukskötarstudenters uppfattning av kattens beteendebehov

Abstract: Katter har vissa beteenden som kan definieras som beteendebehov. Dessa måste vara uppfyllda för att undvika att katten känner sig stressad. Stress hos katter kan orsaka sjukdom och sekundära beteendeproblem, exempelvis rumsrenhetsproblem. Dessa beteendeproblem kan i sig leda till att katten omplaceras eller till och med avlivas. Som veterinär eller djursjukskötare är det viktigt att ha kunskap om katters basala beteendebehov för att garantera deras välfärd, utbilda djurägare samt för att kunna hantera dem på ett så stressfritt och säkert sätt som möjligt i den praktiska kliniken. Målet med studien var att undersöka veterinärstudenters och djursjukskötarstudenters kunskaper om katters basala beteendebehov och hur kunskapen utvecklas under utbildningen. Målet är att identifiera eventuella brister/skillnader i kunskapsnivån i/mellan grupperna. Undersökningen syftar även att studera skillnaden mellan studenter som har eller har haft katt själv jämfört med de som inte har den personliga erfarenheten sen tidigare. För att undersöka detta fick den yngsta och den äldsta årskursen i programmen veterinärmedicin och djursjukskötare svara på en enkät bestående av tretton påstående om katters beteende. Respondenterna fick även ange om man haft eller har katt och i så fall i hur många år. Påståendena delades sedan in i tre stycken huvudgrupper: 1. Stressreducerande komponenter 2. Eliminationskomponenter 3. Sociala komponenter Resultatet av undersökningen i huvudgrupp 1, stressreducerande komponenter visade att den generella kunskapsbilden var mycket god. Ingen kunskapsskillnad mellan årskurserna eller mellan programmen kunde påvisas och därmed kunde inga slutsatser om utbidningens eventuella påverkan på kunskapsnivån ämnet dras. I huvudgrupp 2, eliminationskomponenter sågs en kunskapsskillnad mellan de yngre och de äldre årskurserna. Det har med största sannolikhet skett en undervisning inom ämnetsområdet under utbildningen då kunskapsnivån var högre i de äldre årskurserna. DSS kunskapsnivå kring eliminationskomponeter var högre än i VET. I den sista huvudgruppen 3, sociala komponenter var resultatet varierande och många påstående tycks vara missvisande i sin formulering. Därmed blir slutsatser gällande kunskapsnivåer i de olika grupperna och utbildningarna svåra att utvärdera. Studien påvisade att de som tidigare ägt en/flera katter eller har katt själv hade större kunskaper när det kom till katters eliminationsbeteende. Kunskapsskillnaden mellan kattägarna i de yngre och de äldre årskurserna var betydligt mindre än för de som inte har haft katt. Det här visar på att de som var kattägare sedan tidigare redan vid början av utbidlningen hade goda kunskaper om katters beteendebehov jämfört med de som inte var kattägare. Kunskapsskillnader mellan dessa grupper jämnas dock ut för studenter i de högre årskurserna.