Biologisk mångfald i kommunal stadsplanering : exempel från Örebro och Uppsala

Abstract: I nordeuropeiska städer och inte minst i Sverige finns tack vare vår omfattande grönstruktur en unik möjlighet att genom planering arbeta för urban biologisk mångfald. Ansvaret för att arbeta aktivt med biologisk mångfald inom fysisk planering och ärendehantering ligger i och med det kommunala planmonopolet på kommunerna. Syftet med studien var därför att utifrån ett top-down perspektiv identifiera samstämmighetet gällande urban biologisk mångfald i kommunala dokument. Detta följdes av en jämförelse av hur det kommunala arbetet med urban biologisk mångfald redovisas i några av Örebro och Uppsalas kommunala planeringsdokument. Studien genomfördes främst med hjälp av dokumentstudier samt en kompletterande intervju. De dokument som granskades var översiktsplaner med miljökonsekvensbeskrivning, grönstukturplan/parkplan, naturplan/naturvårdprogram, miljöprogram (Örebro kommun) och en detaljplan med miljökonsekvensbeskrivning. Resultat från vår studie var att begreppet biologisk mångfald ofta ersätts av andra uttryck och i urbana sammanhang i princip inte förekommer alls. Det finns en stor otydlighet kring hur arbetet med urban biologisk mångfald ska genomföras i praktiken. Biologisk mångfald ges störst utrymme i dokumenten då den kan kopplas till människans behov och nämns främst i samband med estetiska och ekonomiska värden. Vi kunde också konstatera att det inom kommunerna finns ett stort fokus på grönstrukturens sociala funktioner, vilket överensstämmer med en tidigare studie av Elander et. al. (2005). Sedan dess tycks det kommunala förhållningssättet till urban biologisk mångfald inte ha förändrats nämnvärt inom ramen för dokumenten.