Flytande sågklassläggning på Iggesunds sågverk

Abstract: Syftet med denna studie är att beräkna de ekonomiska konsekvenserna för Iggesunds sågverk att övergå från diameterbaserad sågklassläggning, som används i dagsläget, till flytande sågklassläggning för delar av sågverkets timmerkurva. Huvudfrågeställningen indelades i olika delfrågor som undersökte hur volym- och värdeutbytet, planerbarheten och produktiviteten påverkades. Studien grundar sig på teorier om den ekonomiska konsekvensen av ett beslut där resonemang om alternativkostnaden ingår, volym- och värdeutbyte av råvaran samt teorier om produktion, produktivitet och planerbarhet. Studiens resultat kommer att användas av Iggesunds sågverk i ett fortsatt utredningsarbete om effekterna av flytande sågklassläggning på hela timmerkurvan. Till detta utredningsarbete har en metodik utformats och ett rekommenderat arbetssätt presenteras i kapitel 7. Grunden till examensarbetet är att Iggesunds sågverk ytterligare vill stärka sitt resultat genom att nyttja timmerråvaran på ett bättre sätt, för att fortsättningsvis vara konkurrenskraftiga på marknaden för sågade trävaror. För att förbättra mätningen av timret på timmersorteringen, investerade sågverket i en 3D-mätram under januari 2014 med tillhörande stockoptimeringsprogram (SOPT). I SOPT kan timret online sorteras efter högsta täckningsbidrag (TB) istället för endast toppdiameter och kvalitet. Detta beskriver grunden i flytande sågklassläggning: att använda rätt stock till rätt postning. En fallstudie utfördes på Iggesunds sågverk. Kvantitativ data samlades in genom att spela in stockar som mättes på timmersorteringen, och utföra beräkningar för hur volym- och värdeutbytet påverkades vid flytande sågklassläggning. Kvalitativ data om hur planerbarheten och produktiviteten påverkades samlades in via semi-strukturerade intervjuer med produktchefen och produktionsplaneraren på sågverket. Resultatet från studien visar en potentiell ökning av både volym- värdeutbytet ur stockarna i de undersökta diameterintervallen. Både planerbarheten och produktiviteten kan påverkas av flytande sågklassläggning. Metodens största fördel ur planeringssynpunkt beskrivs som möjligheten att simulera dokumentet specifikationen (specen) på förhand, utveckla nya – samt utvärdera befintliga postningar i SOPT. Nackdelen som beskrivs är att statistik över tidigare års utfall inte längre kan användas som planeringshjälpmedel. Påverkan på produktiviteten är beroende på om sågserierna blir längre eller kortare, samt om metoden skulle innebära att mängden vankantsbrädor ökar eller ett ökande antalet brädor med klena dimensioner. Huruvida så blir fallet har inte i utretts i detta examensarbete och fortsatt utredning rekommenderas.