Analys av faktorer som påverkar noggrannheten vid skördaraggregatets diametermätning

Abstract: Skogsindustrin har en betydande roll för Sverige då den står för 9-12 % av förädlingsvärdet och bidrar till en ekonomi baserad på förnyelsebara råvaror. För att nyttja råvaran på bästa sätt som byggmaterial ställs det krav på att skördaren apterar stammarna till rätt dimensioner. Problemet med skördaraggregatets mätning är att den inte alltid är korrekt och för att förbättra mätnoggrannheten kalibreras mätutrustningen av skördarföraren. Målet med studien var att ge en vägledning om hur olika faktorer påverkar diametermätnoggrannheten i skördaraggregat. Syftet var att undersöka om faktorerna antal griparmar, basmaskinstorlek eller dominerande avverknings-form hade någon inverkan på diametermätnoggrannheten hos skördaraggregatsmodeller med trepunktsmätning i de övre kvistknivarna. Till studien användes automatiskt registrerade filer med skördarens mätdata samt skördarförarens kontrollmätningsdata från 4 skördaraggregatsmodeller, med 5 olika skördaraggregat av varje modell. Från en databas för uppföljningsdata laddades 68 757 mätvärden ner från en period på ett år. Ana-lysen av nyckeltalen och faktorerna genomfördes som envägsvariansanalys med Tukeys post-hoc test för de faktorer med fler än två nivåer. Resultatet visade att alla faktorer påverkade mätnoggrannheten i diametermätningen signifikant i medelvärdet för differensen (p-värde < 0,01), men faktorerna förklarade bara en mycket liten del av den observerade variationen (R-sq < 1 %). Alla skördaraggregatsmodeller underskattade i genomsnitt diametern med 0,75 mm jämfört med skördarförarens kontrollmätning, men skillnaderna var små. Träffprocenten hos de olika skördaraggregatsmodellerna varierade mellan 71-84 %. Träffprocenten var högre för faktorerna 5 griparmar, gallring och basmaskiner på 15-20 ton. Trots de utmanande förutsättningarna vid skördarmätning var skillnaderna mellan de olika skördaraggregatsmodellernas diametermätnoggrannhet väldigt små.