Dubai - ett framgångsrecept eller dårskap?

Abstract: Det här examensarbetet är en fallstudie som beskriverstadsutvecklingen i staden Dubai i Förenade arabemiraten.Examensarbetet syftar till att svara på frågornaHur har Dubai stad utvecklats från och med oljansupptäckt fram till idag? och Hur ser den övergripandeplaneringen ut för Dubais framtida stadsutveckling?METOD;Vår fallstudie är en sammanvävd redogörelse av enlitteraturstudie och egna upplevelser från en studieresai Förenade arabemiraten.Litteraturstudien bestod av tre huvuddelar. I den förstadelen var syftet att få grundläggande fakta och vi lästebland annat guideböcker och såg dokumentärer omDubai. I litteraturstudiens andra del fokuserade vi påvad som fanns vetenskapligt publicerat om Dubaisstadsutveckling fram till idag. I den tredje delen söktevi information om Dubais framtida stadsutveckling,främst dokument framtagna av Dubais myndigheter.I studieresan besökte vi Dubai i tolv dagar. En viktigdel av studieresan var att göra platsbesök i fl era avDubais stadsdelar för att få en bild av hur stadsutvecklingenoch stadslivet såg ut på olika platser i stadenidag. Vi besökte stadsdelar som skiljde sig från varandrai struktur, arkitektur och invånare för att få enstor spännvidd och en helhetsbild av staden. Vi valdeatt dokumentera stadsdelarnas utformning och karaktäristiskadrag som till exempel hushöjder. Vi dokumenteradeäven vilken sammansättning av funktioner stadsdelarna hade som hotell, köpcentra, kontor och/eller boende.Stadslivet dokumenterade vi genom att fotografera ochanteckna vem som bodde var i staden, hur människornaförfl yttade sig och var de träffades. Vi observeradevilka som använde vilken typ av färdmedel, desskostnader och hur lång tid det tog att färdas med olikakombinationer av kommunikationssätt. Under platsbesökenprövade vi även själva att förfl ytta oss i stadengenom att testa olika kommunikationssätt.För att se var stadslivet ägde rum dokumenterade vipå vilka platser människor träffades, något som vi ifallstudien benämner sociala platser. Vi dokumenteradevilken typ av sociala platser det fanns i de olikastadsdelarna som till exempel parker och köpcentra.När vi besökte olika sociala platser undersökte vivilken grad av tillgänglighet de hade beroende på omde var inhägnade, om det kostade att gå in och om detfanns öppettider. Vi undersökte användningen av dessaplatser genom att observera vem som var där och vadde gjorde.Under studieresan besökte vi även Abu Dhabi, Förenadearabemiratens huvudstad, i tre dagar. För AbuDhabi gjorde vi en litteratursökning och studieresa medsamma upplägg som för Dubai fast i mindre skala.Anledningen till att vi besökte Abu Dhabi var att viville se hur en annan stad i Förenade arabemiraten sågut. På det sättet kunde vi förstå Dubai bättre och vetaom utvecklingen i Dubai var specifi k för Dubai ellergällde hela landet. Fokus i fallstudien är Dubai men vianvänder Abu Dhabi som referensstad.RESULTAT;Dubai har på bara några decennier vuxit från en litenby till en modern storstad. Den höga byggtakten harmångdubblat Dubais yta som på 1950-talet var 3,5 km2till att i början på 2000-talet vara 605 km2 (Pacione,2005). De många spektakulära projekten som byggts,till exempel den konstgjorda palmön Palm Jumeirahoch världens högsta byggnad Burj Khalifa, har gjortDubai internationellt känt. Det har varit ett gynnsamtinvesteringsklimat som lockat till sig rika investerareoch företag från hela världen. Ett stort fokus har varitatt göra Dubai till en av världens främsta turistdestinationer som kan konkurrera med Paris och New York.De stora nöjes- och shoppinganläggningarna drar turisteri mängder, år 2007 var antalet turister i Förenadearabemiraten 6 miljoner (Utrikespolitiska Institutet,2011) och 2015 förväntas siffran bara för Dubai vara15 miljoner (Dubai Department of Tourism and CommerceMarketing, 2010/2011).Statsskicket har haft stor betydelse för den snabbastadsutvecklingen. Förenade arabemiraten är en absolutmonarki som styrs av en shejk som ärvt makten. Dethar lett till att beslutsprocesser inte fi nns på sammasätt som i Sverige och beslut kan fattas snabbt då detendast är shejkens åsikt som betyder något (Rehnberg,2008). Även befolkningen har haft betydelse för densnabba stadsutvecklingen. Den hade inte varit möjligutan immigrationen av gästarbetare från främst Asien.Dessa gästarbetare arbetar långa pass till låga löner,ofta 1000-2000 kr per månad.Dubais stadsutveckling har skett okontrollerat ochtagit mer och mer land i anspråk. Staden saknade encentral stadskärna och fl era platser benämndes somcentrum. Flera nya stadsdelar byggdes som egna städerdär invånarna skulle kunna bo, arbeta och leva på ettoch samma ställe. På vår studieresa såg vi att mångabyggprojekt var avstannade som en konsekvens avden internationella fi nanskrisen 2008-2009 då mångautländska investerare lämnade landet.Avstånden i staden var stora och bilen var det huvudsakligafärdmedlet. I gaturummet prioriterades bilen och som fotgängare var det svårt att förfl ytta sig. Dubaisaknade offentliga platser men hade ett fåtal platserför sociala möten i form av köpcentra och parker. Vibenämner inte dessa platser som offentliga då de haröppettider och inträdeskostnader.Dubais myndigheter har publicerat två visionsdokument.Dessa var dock innehållsfattiga, de presenterademål men inga lösningar på hur målen skulle uppnås.Vi anser att det saknades en övergripande planering förDubais framtida stadsutveckling.Vi uppfattade att mycket i Abu Dhabi och Dubai varlika. I fallstudien trycker vi på de skillnader vi upplevde.Till exempel fanns stora skillnader mellan städernasframtida stadsutveckling. Abu Dhabi hade tagit framoch publicerat omfattande visionsdokument.DISKUSSION;Är Dubai ett framgångsrecept eller dårskap? Bådeja och nej, det beror på vem man frågar och vemsintressen man vill ta tillvara. Vi, som besökandelandskapsarkitekter, är kluvna. Staden har haft enotrolig ekonomisk framgång och lockat besökare frånhela världen. Vi ifrågasätter dock metoderna för att nådenna framgång då stadsutvecklingen är helt beroendeav utnyttjandet av lågavlönade gästarbetare. Att expanderastaden så snabbt utifrån ekonomiska spekulationeroch inte se till behovet har lett till att många av stadensskyskrapor ekar tomma, precis som stadskassan.Bristen på övergripande planering ser vi som ett storthot för den framtida stadsutvecklingen i Dubai. Vi trordock att Dubai har potential att bli ett framgångsreceptom det satsas på en övergripande stadsplanering ochatt dessa planer offentliggörs. På så sätt kan utländskainvesterare få tillbaka förtroendet och återvända ochfortsätta investera sina pengar i Dubai. Emellertidmåste villkoren och levnadsförhållandena bli bättre förgästarbetarna så att alla stadens invånare kan ta del avframgången.Det skulle vara spännande att besöka Dubai igen om 10-20 år för att se om det är en välmående och fungerande stad!