Skogliga studenters syn på yrkesrollen virkesköpare – en jämförelse mellan kvinnor och män

Abstract: Skogsbranschen i Sverige har under lång tid dominerats av män. Detta på grund av att ett skogligt yrke historiskt sett har varit fysiskt krävande och därmed ansetts passa bäst för män. I dag har andelen kvinnor som är yrkesverksamma inom skog eller som läser en skoglig utbildning ökat. Trots detta utgör kvinnor fortfarande en liten del av de aktiva i skogsnäringen. Ett av målen för den svenska regeringen är att öka jämställdheten och mångfalden inom skogsbranschen. Jämställdhet och mångfald inom en organisation leder bland annat till att arbetsmiljön förbättras och att kompetensen ökar, vilket i sin tur leder till en större konkurrenskraft för företaget. Holmen Skog AB är den fjärde största skogsägaren i landet med ett verksamhetsområde från Oskarshamn till Piteå. Köp av virke från privata skogsägare är en viktig del av Holmens virkesförsörjning. Köporganisationen består av 83 virkesköpare varav endast åtta procent av dessa är kvinnor. Holmen anser att det är svårt att rekrytera kvinnor till virkesköparyrket och upplever att kvinnor som studerar skog har ett bristande intresse för yrkesrollen. Syftet med studien var att undersöka hur skogliga studenter ser på yrkesrollen som virkesköpare och om denna syn skiljer sig något beroende på vilket kön studenten identifierar sig som, eller vilken skoglig utbildning denne läser. Vidare skulle identifieras om synen på yrket förändras när studenter kommer ut i yrkeslivet inom den skogliga sektorn. För att få ett dataunderlag användes dels en kvalitativ metod i form av en intervjustudie samt dels en kvantitativ metod i form av en enkätstudie. Urvalet för intervjustudien var sju nyanställda, eftergymnasialt skogligt utbildade vid Holmen Skog AB. För enkätstudien bestod urvalet av studenter som läser sitt andra eller tredje år på någon av Sveriges skogliga högskoleutbildningar. Resultatet av studien visar att studenter har en bristfällig uppfattning kring vad en virkesköparroll innebär, vilket är en följd av att de får för lite information om yrkesrollen. Även brist på praktik och möten med yrkesverksamma virkesköpare under studietiden är anledningar till att flertalet studenter har en dålig uppfattning om vad yrkesrollen innebär. Vidare indikerar resultaten att yrkesstatusen för virkesköpare är högre hos skogsmästarstudenter och skogsteknikerstudenter än hos jägmästarstudenter. Dessa inställningar till yrket förändras mycket då studenterna kommer ut i arbetslivet och därmed får en bättre uppfattning om vad ett arbete som virkesköpare innebär. Resultatet av studien visar också att betydligt fler män än kvinnor vid de skogliga utbildningarna är intresserade av en virkesköpartjänst efter studierna, 27 procent av männen jämfört med åtta procent av kvinnorna. Den huvudsakliga orsaken till kvinnors ointresse för virkesköp verkar bottna i ett ointresse för affärsförhandlingar.