Granstubbar som substrat för vedlevande skalbaggar : en jämförelse av faunan i gallringsstubbar och slutavverkningsstubbar

Abstract: I Sverige finns det ca 1 300 skalbaggsarter som är beroende av död ved och gamla träd i olika former. Många av dessa arter har minskat i samband med att våra skogar förändrats och idag är ca 435 av arterna upptagna på den svenska nationella rödlistan. Bland annat har mängden grov död ved minskat kraftigt när skogsbruket intensifierats vilket innebär att nödvändiga substrat för många arters överlevnad minskat. Idag består en stor mängd av den döda veden i en produktionsskog av avverkningsstubbar. Stubbrytningen i Sverige är ännu småskalig, men eftersom stubbar har en hög potentiell energiutvinning är det troligt att brytningen av slutavverkningsstubbar kommer att öka i framtiden. Syftet med detta arbete var att undersöka förekomsten av vedlevande skalbaggar i granstubbar och ifall artrikedom, individrikedom och artsammansättning skiljer sig åt mellan gallringsstubbar och slutavverkningsstubbar som är några år gamla (två till tre år). Bark och vedrester samlades från åtta lokaler, från totalt 64 stubbar. Materialet sållades och lades i tullgrentrattar där skalbaggarna drevs ut. Från de 64 stubbproverna erhölls totalt 945 vedlevande skalbaggar fördelat på 19 arter. Från gallringsstubbarna erhölls 333 individer tillhörande 18 vedlevande skalbaggsarter medan motsvarande siffror för slutavverkningsstubbar var 612 individer fördelat på nio arter. Sammanfattningsvis påvisades inga betydande skillnader i skalbaggsfaunan mellan gallringsstubbar och slutavverkningsstubbar av gran inom den här studien. Art- och individrikedomen var i de flesta fall densamma mellan båda stubbtyperna. Dock var två av de fyra talrikaste arterna signifikant talrikare i slutavverkningsstubbar. Skalbaggssamhällena som helhet var likartade i de två stubbtyperna, men uppvisade ändå någon (låg) grad av separation i sin sammansättning. Bland miljövariablerna framstod variationen i solexponering mellan gallrings- och slutavverkningsstubbar som en potentiellt viktig faktor som kan resultera i något olika fauna i de två stubbtyperna. Observationerna tyder på att gallringsstubbar och slutavverkningsstubbar fyller ungefär samma funktion för de vedlevande skalbaggar som kan utnyttja granstubbar. Gallringsstubbar bör därför kunna ses som en alternativ substratresurs vars närvaro bör tas med som en positiv faktor för faunan när man försöker beräkna hur mycket slutavverkningsstubbar som kan tas ut i samband med stubbrytning. Det ska dock poängteras att mängden gallringar som utförs inom svenskt skogsbruk minskar, vilket kommer att resultera i färre gallringsstubbar framöver.