Åtgärder för att öka mångfalden och gynna den biologiska bekämpningen i jordbrukslandskapet

Abstract: Ett hållbart jordbruk innebär en bra lönsamhet för lantbrukaren, en livsmedelsproduktion som även i framtiden kan föda jordens befolkning och ett långsiktigt förvaltande av jorden som behåller jordens produktionsförmåga för kommande generationer. Det svenska jordbruket står inför en svår balansgång där man ska verka på den ekonomiskt pressade internationella marknaden samtidigt som man har ett stort miljöansvar. De senaste 50 årens effektivisering av lantbruket har inneburit större gårdar, större fält, mindre “hinder” så som stenmurar, diken, gamla träd och betydligt större användning av pesticider och konstgödsel. Detta har lett till en minskning av den biologiska mångfalden. I arbetet har vi listat en rad åtgärder för lantbrukaren, exempelvis plantering av solitärträd, anläggning av skalbaggsås eller så en blommande remsa. Åtgärder för att gynna mångfalden kan också integreras i växtodlingen genom att odla mellangrödor, reducera jordbearbetningen eller odla salix. Biologisk bekämpning innebär att man använder sig av levande organismer och naturliga processer för att bekämpa skadegörare. De viktigaste fördelarna är att man slipper bekämpningsmedel som skadegörarna kan bygga upp en resistens emot. Samt att det reducerar dyra insatsmedel som sprutmedel. Vi konstaterar att en hög biologisk mångfald är viktig och reflekterar över nyttan och nöjet i att ha många olika arter. Matvarupriserna pressas samtidigt som importen ökar. Sverige har andra förutsättningar med högre löner och mer omfattande lagar än många andra länder. Vi ställde oss frågan, hur man kan få produktionsinriktade lantbrukare, som kanske inte värdesätter etiska skäl, att vidta föreslagna åtgärder? Egentligen är det först när man kan visa en trovärdig undersökning som styrker att lantbrukaren tjänar pengar på åtgärderna som det kan få riktig genomslagskraft.