Undervisning av ryttarkänsla under gruppridlektioner : en kvalitativ studie

Abstract: Ridsport kräver samarbete mellan människa och häst. När ryttaren uppnår ett fungerande sådant samarbete kan detta ibland benämnas som ryttarkänsla. Ryttarkänsla är en personlig känsla och det finns nästan lika många definitioner som det finns ryttare. Att ryttaren lär sig hitta och utveckla sin ryttarkänsla är viktigt för hästens välfärd då ryttaren med tiden hittar och lär sig använda mindre och mer finstämda hjälper med rätt timing. En utveckling av ryttarkänslan ger även efter hand ryttaren en förståelse och förmåga att rida olika typer av hästar på deras villkor med förståelse för individen. Att uppnå ryttarkänsla kan vara en av målsättningarna med ridningen för aktiva inom sporten oavsett inriktning och det är därför av stor vikt att belysa ämnet redan i början av ryttarens karriär, som i många fall startar på en ridskola. Studiens syfte är att dels att utforska ridlärares uppfattningar kring hur de vill förmedla ryttarkänsla, dels att synliggöra på vilka sätt interaktion angående ryttarkänsla kan förekomma vid grupplektioner på ridskola. Frågeställningarna var följande; Hur vill ridlärare undervisa för att eleverna ska uppnå ryttarkänsla under gruppridlektion? Hur instruerar ridlärare för att eleverna ska uppnå ryttarkänsla under gruppridlektioner? Materialet som använts var tio intervjuer med ridlärare som är en del av ett större material. Detta material har analyserats genom fenomenografisk metod. Därtill har sex filmer av inspelade ridlektioner med olika ridlärare använts som material och analyserats med hjälp av multimodal interaktionsanalys. Resultatet visade att samtliga ridlärare önskade i olika grad arbeta med ridtekniska instruktioner för att få sina elever att uppnå ryttarkänsla under grupplektioner. De flesta ridlärare uttryckte att de strävade efter att använda metaforer och liknelser i sin undervisning. De beskrev att de önskade använda positiv återkoppling i ögonblicket eleven gjorde rätt för att bekräfta rätt känsla. För att uppnå ryttarkänsla i praktiken genom instruktioner i grupp använde ridlärarna till stor grad återkoppling och instruktioner om kroppslig uppfattning. Alla ridlärare använde sig av metaforer och liknelser under gruppundervisning, men i olika grad. Samtliga ridlärare använde sig av hästen för att visa på dess reaktion och koppla den till ryttarens agerande.