Kommersiella takväxthus ur ett svenskt perspektiv
Abstract: Det har sagts att tjugohundratalet är urbaniseringens århundrade. Detta stämmer inte minst för Sverige, där 85 procent av landets befolkning idag bor i urbana miljöer. Detta sker emellertid inte utan vissa uppoffringar och negativa effekter. Med städernas utbredning har allt mer jordbruksmark tagits i anspråk för bebyggelse. Städerna utgör på detta sätt ett konstant tryck mot landets jordbruksmarker och avståndet mellan producent och konsument ökar som aldrig förr. Detta har lett till att region Skåne satt stopp för alla nybyggnationer på skånsk åkermark och manar istället till en förtätning av de urbana ytorna. Denna utveckling kan emellertid leda till nya problem för de rörelser som arbetar med stadsodling. Med tätare städer kan konkurransen om de kvarvarande markytorna bli större. Det kan därför vara intressant att undersöka alternativa sätt att odla livsmedel i städerna. Inom ramarna för detta arbete har möjligheten att odla livsmedel i takbyggda växthus undersökts. Syftet har varit att ta fram fakta om hur kommersiella takväxthus skulle fungera i Sverige och hur denna produktionsform skiljer sig från traditionellt markbyggda växthus. Arbetet är utformat som en litteraturstudie där befintliga företag inom takväxthusområdet har undersökts. Dessutom har svensk och internationell forskning på området studerats. Exempel på uppvärmningsbehov, vattenbehov och skördenivåer har också utretts. Resultaten visar att takväxthus skiljer sig väldigt lite från markbyggda växthus, men har också mycket gemensamt med gröna tak. Dels genom att båda koncepten kan väga relativt mycket, men också i hur exempelvis dagvatten kan hanteras. Både takväxthus och gröna tak bidrar till att förbättra en stads dagvattenhantering. De isolerar dessutom byggnaden de är installerade på, sommar så väl som vinter. Gröna tak bidrar utöver detta till en ökad biodiversitet i staden, medan takväxthus som fördel kan leverera lokalt producerade livsmedel. Takväxthusets flöden föreslås också kunna sammankopplas med den underliggande byggnaden för att ytterligare effektivisera miljöfördelarna från takväxthuset. Problemen för takväxthus innefattar bland annat höga investeringskostnader, låga marginaler på frukt och grönt, långa återbetalningstider och tunga laster. Dessutom kan frågorna om hur de ska värmas, hur bevattningen ska ske och vilka skördar som kan förväntas ställa till problem. Lösningarna på dessa problem är flera, men inte alltid enkla. Bland annat kan innovativa försäljningsmodeller bidra till att öka företagets lönsamhet. Tillkommer gör också stora besparingar i uppvärmning, då takväxthus tar väl till vara på värmeläckaget från byggnaden det står på. Samtidigt får takväxthuset en exponering som många trädgårds- och växthusföretag saknar. När det gäller laster så kan dessa i vissa fall reduceras genom att välja material som väger mindre och genom att noga planera för hur inredningsdetaljerna kan spridas på takets yta. Växthusen föreslås i arbetet kunna värmas med hjälp av restvärme från byggnader och industrier runt om, men även fjärrvärme och olika gasbrännare kan bli aktuella. Bevattningen skulle med fördel för både företaget och staden kunna ske med insamlat regnvatten. Problemet med detta är vad som händer om regnvattnet inte räcker till. Då kan resterande vattenbehov behöva köpas in av kommunen. Skördarna i ett takbyggt växthus förväntas inte skilja sig nämnvärt jämfört med ett markbyggt. Preliminära beräkningar har i arbetet gjorts på kruksallat och tomater. Här har det visat sig att kruksallat med stor sannolikhet genererar högst inkomster per kvadratmeter växthusyta räknat. Kruksallat har även visat sig behöva mindre värme än tomat, vilket medför att växthusets effektbehov kan vara lägre om denna kulturväxt skulle odlas i ett takväxthus. Sammantaget bedöms takväxthus kunna fungera i vissa storstäder i Sverige, men det är ytterst viktigt att noga överväga alla aspekter. Eftersom växthuset med stor sannolikhet kan bli väldigt dyrt krävs en noga utarbetad affärsidé för att detta ska gå att genomföra i Sverige.
AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)