Vätsketillgång och rörelse som riskfaktorer för kolik hos häst

Abstract: Kolik är ett allvarligt tillstånd med hög mortalitet och kan innebära stora kostnader för hästägare. Som ett komplext, multifaktoriellt tillstånd har epidemiologiska studier haft svårt att fastställa individuella riskfaktorer bakom kolik. Många gånger har studierna varit motsägelsefulla varför det kan vara svårt för hästägare att veta hur de på bästa sätt bör hålla hästarna för att minska risken för kolik. Den här litteraturstudien ämnar granska empirin bakom vätsketillgång och rörelse som riskfaktorer för kolik hos häst i ett försök att ge hästägare praktiska råd för att minska risken för kolik. Vetenskapliga studier är överens om att begränsad tillgång på vätska är en riskfaktor för kolik. För att erbjuda hästen tillräcklig mängd bör hästägaren ha i åtanke att varma utomhustemperaturer, hög aktivitetsnivå och foder med hög torrsubstans ökar hästens behov av vatten. Studier har visat att hästar föredrar att dricka ur vattenhink och att de i kallare utomhustemperaturer dricker mer om de erbjuds uppvärmt vatten. Dessutom tyder studier på att hästar som går på bete och erbjuds fler än en vattenkälla står under minskad risk att drabbas av kolik. Enligt litteraturen bör ett hästhållningssystem som så långt det är möjligt efterliknar den frilevande hästens tidsbudget minska risken för kolik. Undersökningar visar att den frilevande hästen spenderar större delen av dygnet åt lågintensiv rörelse såsom födosök och bara ca 1% av dygnet åt högintensiv rörelse såsom trav och galopp. Jämförelser av tidsbudget mellan olika hästhållningssystem visar att lösdrift mer efterliknar hur den frilevande hästen lever än vad traditionella uppstallningssystem gör med avseende på födosök, vila och rörelse. Det finns ett etablerat samband mellan risken att drabbas av förstoppningskolik och begränsad lågintensiv rörelse samtidigt som stora mängder högintensiv rörelse bevisat ökar risken för kolik till följd av magsår. Det innebär med andra ord en förhöjd risk för kolik både vid för mycket hårdintensiv träning såväl som vid för lite lågintensiv rörelse. Där högintensiv träning är oundviklig, exempelvis för tävlingshästar och där tillräcklig mängd lågintensiv rörelse inte går att uppnå, till exempel vid skada, blir förebyggande arbete för de riskfaktorer som går att påverka, såsom tillgång på vatten, viktigt. Eftersom tillståndet uppstår till följd av flera faktorer kan hästägare genom sin hästhållning på så sätt ändå minska risken för kolik.