Stadsmiljöfrämjande parkering : mindre ytor för parkering genom ökat samutnyttjande

Abstract: Denna uppsats tar avstamp i konflikten mellan bilismens ytanspråk och andra urbana intressen. Biltrafik har och tillåts fortfarande att rumsligt dominera staden vilket påverkar såväl miljön och människors hälsa negativt. Biltrafikens utbredning har även stor betydelse för att planera och bygga täta och hållbara strukturer enligt 2000-talets ambition om en tät och energieffektiv stad. För att angripa denna problematik fokuserar uppsatsen på anläggningar för bilparkering, vilket är ett direkt sätt att både studera och påverka bilens platsanspråk. Anläggningar för parkering upptar såväl stora markarealer som byggda utrymmen. Det senare är inkorporerat i bebyggelsestrukturen och därmed till synes dold. Tillsammans utgör de en större samlad parkeringsvolym och del av staden än vad många känner till och tänker på. Volymerna är stora, ofta generöst dimensionerade och dessutom ojämnt nyttjade. Det bidrar till en ineffektiv användning av stadens plats och rum, vilket inte kan betraktas som effektiv och rättvis markanvändning i en situation där konkurrensen om utrymmet hårdnar. Detta problem kan motverkas genom att i högre utsträckning dela, så kallat samutnyttja, parkeringsplatser mellan olika användare med skiftande parkeringsbehov. Samutnyttjande skapar en mer effektiv markanvändning och kan bidra till att reducera plats dedikerad bilen. Med denna bakgrund är stadsdelen Söder i Helsingborg föremål för en fallstudie där områdets parkeringsutbud kartläggs och analyseras. Studiens metodik är en kombination av flera tillvägagångssätt. Information från fastighetsägare och parkeringsbolag, manuella räkningar, teoretiska tal samt sensormätning är metoder som applicerats för att skapa en bild av Söders hela parkeringsbeläggning. Studien tar också stöd av ämnesexperter och relevant litteratur. Studien visar att Söders parkeringsutbud främst består av privata anläggningar. Ytterst få av alla anläggningar uppnår någon gång under veckan en beläggning som kan betraktas som effektiv, det vill säga högre än 90 procent. Som lägst beläggning är drygt 40 procent av hela områdets parkeringsutbud belagt, det äger rum under lördagen. Som mest är cirka 50 procent belagt, under dagtid på vardagar. På Söder finns cirka 1000 platser utöver de som krävs för att tillgodose områdets boendeparkering. De är därmed avsedda för dagbesökare. Det betyder att 1000 platser generaliserat står tomma kvällar och nätter. Studien visar att det till följd av det generösa parkeringsutbudet samt en skiftande användning med olika användargrupper finns potential att samutnyttja stadsdelens parkeringsanläggningar i högre utsträckning. Studien visar på exempel mellan vilka anläggningar samutnyttjande kan äga rum, hur en sådan beräkning går till samt vilka vinster det ger. Studien presenterar också förslag på förhållningssätt kring hur, var och varför samutnyttjande kan och ska ske. Utan att ta hänsyn till juridiska aspekter eller praktiskt genomförande fastslår studien att det finns potential för att i högre utsträckning samutnyttja Söders parkeringsutbud och därmed reducera det totala utrymmet för bilparkering. Det kan ge möjligheter för att skapa en bättre stadsmiljö med plats för exempelvis grönska, cykelstråk och ny bebyggelse. En huvudsaklig förklaring till hur parkeringsutbudet har formats, dimensionerats och delats upp på privata fastigheter är decenniers tillämpning av parkeringsnormer för att säkra parkeringstillgången. Det krävs därmed aktivt arbete med stöd av en flexibel parkeringsnorm som främjar samutnyttjande för att förändra stadens parkeringslandskap. Samutnyttjande bör inkluderas i såväl förberedande översiktlig planering och policyarbete som vid detaljplanering och bygglov. Ökad kunskap, samverkan och att synliggöra vinsterna är förutsättningar för att lyckas utveckla och implementera samutnyttjande som metod. Parkering är ett verktyg och en viktig komponent för att planera mer hållbara städer.