Formation evaluations of interlava volcaniclastic rocks from the Faroe Islands and the Faroe-Shetland Basin
Abstract: Populärvetenskaplig sammanfattning: Evaluering av vulkaniklastisk sandsten från Färöarna. I vanliga fall brukar man inte tänka på vulkaniklastiska sandstenar som bra kolvätesreservoar, då de har lätt för att brytas ner till olika lermineral som i sin tur påverkar porositeten och permeabiliteten (kolvätets möjlighet för att finnas och röra sig i sandstenen) på ett negativt sätt. På sistone har det dock hittats kolväte i vulkaniklastiska sandstenar nära Färöarna och därför vill denna studie försöka att ta reda på om det kan finnas möjlighet för kolväte i den färöiska vulkaniklastiska sandstenen, genom att titta på dens porositet och permeabilitet. 70 stycken prov togs från >0,2 m tjocka sedimentära horisonter. Av dessa 70 prov var det möjligt att mäta porositet på 43 stycken och permeabilitet på 30 stycken. Genomsnittsporositeten visade sig vara 17 % medens genomsnitts permeabiliteten låg på 0,86 md. För jämförelses togs också fram porositetsvärden från wire-line loggar från det vetenskapliga onshore borrhålet Glyvursnes-1 samt offshore borrhålet 6005/15-1 – Longan, som befinner sig vid utkanten av det föröiska basalttäcket, med hjälp utav Schlumberger ekvationer. Detta gjordes för att värdera om det är möjligt att få jämförbar porositet från ekvationerna där uppmätt porositet saknas. Sex vulkanoklastiska intervall, med uppmätta porositetsvärden, valdes från Glyvurenes-1 borrhålet för senare jämförelse med porositetsvärden beräknade från wire-line loggarna; Neutron, Densitet och Sonic. De uppmätta värdena från speciellt Malinstindur formationen från onshore Färöarna visade sig ha en god korrelation med porositeten från borrhålsloggarna, där det bästa utfallet blev ett R2 värde på 0,85. Även om själva porositetsvärden är olika, så är trenden eller förändringen i porositeten över intervallen representativ. Skillnaden i R2 värdena för varje intervall är delvis orsakad av litologien, där sedimentintervallen från Malinstindur formationen domineras av sand jämfört med några av de tjockare intervallen, som t.ex. Argir beds, som visar en större variation i kornstorlek. Från borrhålet 6005/15-1 – Longan fanns uppmätta porositetsdata från ett intervall klassificerad som sandsten och jämförelse med porositet från Neutron loggen visade ett R2 värde på 0,36. Studien visar att även om de vulkaniklastiska intervallen har en låg permeabilitet, så har de en uppmätt porositet som tyder på goda reservoaregenskaper. I det möjliga fall där det vulkaniklastiska materialet har blivit uppblandat med siliciklastiskt material, som kan förväntas i utkanten av basalttäcket, då torde detta kunna öka ytterligare på deras potential som reservoarbergarter.
AT THIS PAGE YOU CAN DOWNLOAD THE WHOLE ESSAY. (follow the link to the next page)