Vegetationens dynamiska utveckling på nybyggda bostadsgårdar

Abstract: Dagens stadsbyggnadsideal och förtätning gör att bostadsgårdar och den halvoffentliga ytan i staden minskar. Åkermark, industriområden och industrihamnar bebyggs med bostäder, i åtskilliga fall platser som inte har några uppvuxna träd och buskar. Detta ger speciella förutsättningar för dessa bostadsområdens framtida gröna miljöer. Målet är att sammanställa kunskap, på vilket sätt landskapsarkitekten i sitt arbete kan påverka vegetationens dynamiska utveckling vid gestaltning av nyanlagda bostadsgårdar. Detta syftar till att framföra alternativa metoder att utforma nybyggda bostadsgårdar med vegetationens dynamik som ett verktyg samt öka förståelsen för att vegetation är föränderlig och kan erbjuda olika kvaliteter i olika livsfaser. Kvaliteter som kan vara av stort värde i nybyggda bostadsområden. Genom en litteraturstudie sammanställs kunskap kopplat till frågeställningen. Denna kompletteras med fyra intervjuer där landskapsarkitektens roll och arbetsmetoder på bostadsgårdar undersöks. Litteraturstudien och intervjuer har resulterat i slutsatsen att arbetet som landskapsarkitekt är väldigt komplext och påverkas av den aktuella kontexten. Landskapsarkitektens val av arter och växtkvalitet kommer påverka hur vegetationen utvecklas. Bostadsgårdens rymlighet sätter ramar för vilken typ av vegetation som får plats på gården och därför även vilket utrymme det finns att jobba med dynamiska processer. För att visionen ska kunna påverka den långsiktiga utvecklingen måste den följa med under hela processen, ända ut i det praktiska utförandet av skötsel och förvaltning. Bristfällig koppling till förvaltningsskedet, otillräcklig kommunikation och kunskap försvårar landskapsarkitektens inverkan på vegetationens utveckling. Detta leder ofta till ett statiskt förhållningssätt till både design och förvaltning.