Artrika gröna tak : ett gestaltningsförslag med fokus på att öka den biologiska mångfalden på ett befintligt grönt tak

Abstract: Då våra städer förtätas försvinner allt fler grönytor, vilket i sin tur leder till att livsmiljöer för många arter fragmenteras. För att kompensera förlusten av gröna områden anläggs gröna tak på många byggnader. Eftersom de vanligast förekommande gröna taken består av prefabricerade mattor med en liten variation av växtarter har de lågt värde för den biologiska mångfalden. Biodiversitetstak är däremot tak som med sin stora variation av växtarter bidrar till ökad biologisk mångfald. Vildbin, vilka är livsviktiga för pollineringen av odlade och vilda växter, är exempel på en hotad art. Om det istället anlades fler gröna tak med en mer varierad och rikt blommande flora skulle vildbina kunna gynnas i större utsträckning. Syftet med detta arbete är att genom ett gestaltningsförslag visa hur den biologiska mångfalden kan ökas på ett befintligt extensivt grönt tak, samtidigt som upplevelserika utblickar skapas för människorna som vistas i byggnaden. Studien appliceras på Ulls hus som tillhör Sveriges lantbruksuniversitet på Ultuna i Uppsala. Taken på Ulls hus ingår i ambitionen att utveckla ett grönt Campus Ultuna. Delar av byggnadens tak är idag anlagda med prefabricerade sedummattor med lågt värde för den biologiska mångfalden. För att tillgodose vildbins födobehov är det viktigt att välja en sammansättning av växter som blommar från april till september. Exempel på lämpliga växter är blåeld, käringtand, kornvallmo och klöverväxter som harklöver. Den biologiska mångfalden kan också ökas genom att variera näringsmängd, djup och typ av substrat på taken. Användbara substrat kan bestå av sand, krossat tegel, grus eller biokol och ha ett djup på mellan 50 och 150 mm. Boplatser för vildbin kan skapas genom att anlägga små kullar av sand eller placera ut bihotell av bambu eller stockar med hål i på de gröna taken. Eftersom människan är i behov av grönytor kan de gröna taken även fungera som vistelseyta och blickfång från omgivande byggnader. Enligt forskning påverkas människor mer positivt av gröna tak med en större variation av växtlighet än av sedumtak med få arter. Artrika ängstak har ett högt upplevelsevärde eftersom de har naturlika mönster och former och ofta även en större färgvariation än sedumtak. En litteraturstudie, inventering och analys samt kontakt med sakkunniga utgjorde underlag för program, koncept och gestaltningsförslag. Gestaltningsförslaget presenteras med en illustrationsplan över ett av de gröna taken, en växtlista i tabellform, två snitt i olika skalor samt en perspektivbild. Sammansättningen av växtarterna i gestaltningsförslaget har en blomningstid som sträcker sig från vår till tidig höst, vilket ger ett födolager för vildbin under hela säsongen. Angående människans preferenser gällande natur har det enligt forskning visat sig att det vildvuxna upplevs som mer positivt än det gestaltade. I detta arbete kombineras således dessa effekter så att vildbins födobehov främjas samtidigt som ambitionen om att skapa takytor med positiva upplevelseeffekter uppnås. I uppsatsens avslutande del diskuteras att det delvis var svårt att hitta forskningsunderlag i litteraturstudien. Vidare diskuteras hur gestaltningen av de gröna takytorna på Ulls hus kan komma att påverka vildbin samt hur upplevelsen av gröna tak kan variera beroende på betraktarens förförståelse.