Andelsjordbruk jämfört med Community supported agriculture, CSA i Europa och USA

Abstract: I Sverige har det på senare år startats allt fler andelsjordbruk som är en del av den internationella rörelsen för Community supported agriculture, CSA. Samtidigt har intresset för att köpa mat direkt från bonden ökat, mycket på grund av alla nya REKO-ringar runt om i landet. Förutsättningar än därmed förmodligen bättre än någonsin för andelsjordbruk i Sverige. CSA-rörelsen har funnits betydligt längre och är bredare internationellt, medan den i Sverige ännu är i starten. För att etableringarna av de nya andelsjordbruken ska bli bärkraftiga kan mer kunskap, om de möjligheter som ryms inom CSA-modellen, bidra. Min undersökning syftar därför till att jämföra andelsjordbruk i Sverige med CSA i Europa och USA. Som material från Europa och USA valde jag en handbok med erfarenheter från åtta europeiska länder, en amerikansk handbok om att starta upp konsumentdrivna CSA och blogginlägg av Simon Huntley, grundare av den digitala plattformen Harvie som kopplar samman CSA med konsumenter i USA. För den svenska kontexten tittade jag på hemsidestexter och en folder från den nationella föreningen Andelsjordbruk Sverige samt en intervju med Lina Morin, rådgivare på Länsstyrelsen i Västra Götalands län, som år 2015 till 2017 jobbade med ett projekt som stöttade start av andelsjordbruk. Jag har funnit att definitionen av andelsjordbruk skiljer sig från de definitioner av CSAsom jag har jämfört med från Europa och USA, då det här är producenter som driver andelsjordbruken medan det internationellt även finns konsumentdrivna CSA. En svensk definitionsom i större utsträckning liknade dessa definitioner från Europa och USA skulle visa på fler möjligheter med CSA, och göra att definitionen i större utsträckning användes som ett verktygför ny kunskap. Simon Huntleys definition av CSA skiljer sig från de andra definitionerna, förmodligen då de med Harvie kan ta reda på vad som lockar konsumenter till CSA. Möjligen kan Facebook med den ökade möjligheten till direkt feedback, vara ett liknande laboratorium för andelsjordbruken, vilket på sikt kan utveckla definitionen. En kostnadseffektiv resursmobilisering sker, enligt handböckerna, genom att initiativtagarna i lokalsamhället kommunicerar de vinster som CSA kan bidra med till potentiella medlemmar, volontärer och resursägare. Vid sidan om en erfaren odlare gäller det att rekrytera ideell arbetskraft med kompetenser inom marknadsföring, ekonomi och personal, så att odlaren fullt ut kan fokusera på odlingen. I Sverige kan dessa resurser efterlysas i större utsträckning för bärkraftiga etableringar av andelsjordbruk. Då digitaliseringen gör det lättare att distansarbeta kan det finnas goda förutsättningar att få tag i ideell arbetskraft.