Kan bakteriofager användas för att reducera nivån av Campylobacter hos slaktkyckling?

Abstract: Campylobacter spp. är den vanligaste livsmedelsburna bakterien att orsaka sjukdom hos människa i Sverige och i EU. Bakterien orsakar problem som diarré, magont, kräkningar, illamående, feber och huvudvärk men kan också leda till allvarligare komplikationer som reaktiv artrit. Slaktkyckling är ett av de största risklivsmedlen och hur vi föder upp, slaktar och tillreder kycklingen har stor betydelse för smittspridningen. När Campylobacter kommer in i en kycklingflock kan prevalensen bli hög men djuren är oftast symptomfria, vilket gör infektionen svår att upptäcka. År 1989 blev campylobacterios en anmälningspliktig sjukdom. Antalet humanfall har ökat de senaste åren och 2017 rapporterades hela 10 608 fall i Sverige. Denna siffra är slående hög och detta trots att många fall aldrig rapporteras. Bakteriofager är virus som infekterar bakterier för att kunna föröka sig, vilket leder till att bakterierna avdödas. Bakteriofager finns överallt i miljön och har studerats sedan början av 1910-talet, men det är först på senare år forskare har tittat närmare på hur de skulle kunna användas för att kontrollera livsmedelsburna patogener. Idag genomförs många studier inom området och flera fördelar, men även svårigheter, kring användandet av bakteriofager har presenterats. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur bakteriofager fungerar och om vi med hjälp av dem kan reducera förekomsten av Campylobacter spp. hos slaktkyckling och på så sätt även antalet humanfall smittade av bakterien via kyckling. Fyra in vivo-studier redovisas i detta arbete och visar på styrkor och svagheter inom området. Generellt visar studierna att behandling av slaktkyckling med bakteriofager skulle kunna användas för att reducera nivåerna av Campylobacter till viss del. Det har även visats finnas förutsättningar för att bakteriofager skulle kunna användas för rengöring av biofilm som kan skapas av Campylobacter i kycklingstallar och även på så sätt kunna hålla nere smittspridningen. En av de stora riskerna som påträffats är en möjlig resistensutveckling mot bakteriofager hos bakterien. Det verkar dock finnas möjligheter att hålla den inom kontroll, och för att möjliggöra detta krävs mer forskning. Det finns en hel del punkter som kräver vidare forskning för att kunna avgöra om bakteriofager är en lämplig behandlingsmetod och vilka de optimala behandlingsrekommendationerna då skulle vara. Det handlar om rätt dos, administrationssätt, kombination av bakteriofager samt tidpunkt för behandling och behandlingstid. Bakteriofagterapi för reducering av Campylobacter hos slaktkyckling är ett ämne som kräver vidare forskning men som kan komma att vara möjligt i framtiden.