Katter på svenska äldreboenden: : användning, uppfattning och kattens välmående

Abstract: I inte bara Sverige utan i de flesta västerländska länderna används djur inom många olika delar av humansjukvården. Ett område där många positiva effekter setts från användningen av djur både ute i verksamheterna och inom vetenskapen är inom äldrevården. Många positiva psykosociala effekter hos de äldre har setts i både studier som går tillbaka flera decennier och nyare studier. Exempel på effekter hos de äldre efter djurinteraktion är ökad socialitet, minskade ensamhetskänslor, minskade känslor av depression och ökat välmående. Många nyare studier använder sig även av mer objektiva mätmetoder för att undersöka vuxna personers, och ofta hundens, fysiologiska reaktion på interaktionen. Fysiska faktorer som hormoner i blodet, blodtryck och hjärtfrekvens visar på en positiv och avstressande upplevelse för både människan och hunden. Djuret har även visats minska människans reaktion på stress. De flesta studier fokuserar på användningen av hund men på äldreboenden skulle inneboende katt kunna vara fördelaktigt både i en praktisk- och effektivitetssynvinkel. I detta examensarbete skickades en enkät ut via e-post till äldreboenden och enheter i Västra Götalands och Uppsala län om användning och uppfattning av djur inom äldrevården. En stor del av enkäten riktade in sig specifikt på äldreboenden som hade eller hade haft katt på sitt boende. Svarsfrekvensen för enkäten var 62 %, vilket motsvarade 268 svarande äldreboenden och enheter. Överraskande många av de svarande äldreboendena och enheterna använde sig av djur på något sätt. Hela 30 % av de som svarade hade inneboende djur och 10 % hade djur som kom in under dagen. 34 % av äldreboendena hade djur som besökte boendet lite då och då. Detta kan till exempel vara en vårdhund som kommer in några gånger i veckan eller månaden. Hela 62 % av de besvarande tillät anhöriga att ta med sig djur vid besök och det var även en del äldreboenden som tar ut sina boende på gårdsbesök. Endast ett äldreboende angav att de inte vill ha djur och 11 stycken hade inte funderat över den möjligheten. Det vanligaste djuret som användes på äldreboendena var hund följt av katt. Även sommarhöns var relativt populärt. En överväldigande majoritet, 93 %, var antingen positiva eller starkt positiva till användningen av djur inom äldrevården. De strax över åttio boendena som hade eller hade haft katt hade sett många olika positiva effekter, både individuell påverkan på de äldre och mer generella förbättringar för boendet i stort. Det var få negativa effekter som setts. Den största faktorn till att djur inte användes på boenden, vilket också var den största negativa effekten som setts, var allergi eller allergirisk. Oftast fick katten gå fritt på avdelningen/boendet dygnet runt men vissa var begränsade till en boendes rum antingen bara under natten eller hela tiden. Användningen av djur uppfattas positivt på äldreboenden och de med inneboende katt har sett många fördelar med detta. Boendena skulle gynnas av tydliga rutiner runt djuret inte bara för människornas skull utan också för att säkerställa djurets välfärd och minimera riskerna för både djur och människor. Fler vetenskapliga studier skulle behövas både för att kunna effektivisera och för kommunerna att stödja sig på vid beslut om djuranvändning. Framförallt jämförelser mellan olika djurarter och användningsform skulle behövas. Mer specifika studier på äldre och fysiska faktorer skulle vara gynnsamt. Studier på djurets välfärd vid användning på äldreboenden finns det även behov av. Med eftertanke och engagemang har djur i verksamheten dock en stor potential för att främja både miljön på boendet och de äldres hälsa.