Swedish Waste Streams in a Circular Economy - A study of the perception change of waste flows when reviewing waste recycling target for the EU proposed Circular Economy Package

Abstract: I juli 2014 föreslog Europakommissionen ett cirkulärt ekonomipaket som skulle bidra till att göra EU mer resurseffektivt genom att recirkulera resurser in i det ekonomiska systemet. En cirkulär ekonomi syftar till att tillvarata värdefulla naturresurser samtidigt som man motverkar behovet av att extrahera nya. Det föreslagna paketet innehöll bland annat ändringar i avfallsdirektiven, höjda återvinningsmål samt en ändring av beräkningsmetoden för återvinningsmål. Denna studie undersöker hur förslaget om ändringar i avfallsdirektiven, skulle påverka uppfattningen av Sveriges avfallssystem. Studien visar hur de föreslagna mätmetoderna skulle förändra den svenska avfallsstatistiken och sätter detta i relation till höjda återvinningsmål. Det cirkulära ekonomipaketet drogs tillbaka av kommissionen i början på 2015, ett nytt förslag är under utveckling och ska presenteras i slutet av 2015. Resultaten för denna studie visar att Sverige återvinner 42 % av det totala kommunala avfallet, detta beräknat med metoden i förslaget om ändringar i avfallsdirektiven. Studien visar även att om man endast redovisar insamlat material ger det en missvisande bild av avfallssystemets uppbyggnad då det även går stora avfallsströmmar mellan de olika behandlingsmetoderna. Exempelvis är endast 17 % av de totala 4 % som hamnar på deponi av det kommunala avfallet insamlat för att skickas direkt dit. Studien visar även att återvinningsgraden är beroende av definitioner av begrepp och var i återvinningsprocessen mätningen sker. En projektion för 2030 gjordes med antagandet att målet 70 % återvinning uppnåtts. Denna visar bland annat att 84 % av allt kommunalt avfall skulle behöva samlas in för materialåtervinning för att uppnå att 70 % slutligen blir återvunnet. En fallstudie av plaståtervinningssystemet visar på ett komplext system där många aktörer suboptimerar sina egna processer. En brist på öppenhet och kommunikation inom branschen står i vägen för möjligheten att få en överblick av plaståtervinningssystemet. Återvinningsgraden av plastförpackningar kommer sjunka från 65 % till 41 % beräknat med nuvarande metod respektive metoden i det föreslagna paketet. Effektiviteten i återvinningsprocesserna kan variera mellan 75- 90 %. I studien dras slutsatsen att införandet av mätmetoden i ovan nämnda förslag skulle ge en tydligare och rättvisare bild av det svenska avfallshanteringssystemet genom att rejekten från de avfallsbehandlings-metoder som rör sig genom systemet blir synliga. Genom att följa rejekten kan utnyttjandet av resurser lättare maximeras samt återföras in i systemet och därigenom kan en cirkulär ekonomi uppnås.