Bygdebolag : en ny metod för landsbygdsutveckling

Abstract: Kommunsammanslagningar och centraliseringar har lett till att statens närvaro på landsbygderna minskat och en större del av ansvaret för landsbygdsutveckling ligger på lokalsamhället. Mot den här bakgrunden har bygdebolagen växt fram – lokala aktiebolag som ägs av personer i eller med anknytning till bygden där all vinst återinvesteras i lokalsamhället. I den här uppsatsen studerar jag bygdebolagen som en metod för landsbygdsutveckling. Med ett fenomenologiskt angreppssätt fokuserar jag på att lyfta fram informanternas syn på organisationsformen, framförallt aktiva i bygdebolag och bolagens aktieägare. Det empiriska materialet är inhämtat vid en fallstudie samt kompletterande intervjuer där semistrukturerade intervjuer var den främsta insamlingsmetoden. Genom att använda mig av teorier kring socialt kapital, mobilisering, samt faktorer som avgör platsers välstånd gör jag en grundläggande undersökning av varför bygdebolagen finns, vad de gör, innebär och kan komma att innebära. Med hjälp av kritik mot landsbygdsutveckling ur ett underifrånperspektiv analyseras även riskerna med utveckling som drivs av lokalsamhällesorganisationer. Bygdebolagen är ett nytt sätt att arbeta med landsbygdsutveckling på. De har växt fram i ett tomrum mellan samhällssektorer, ett företagande på gränsen mellan det ideella och det offentliga. Organisationsformen har utvecklats från lokala initiativ till att bli en institution, ett sätt att arbeta med landsbygdsutveckling på. Genom bygdebolagen kan idéer kanaliseras och resurserna som krävs för genomförande mobiliseras. Framförallt deras modell för lokal finansiering lyfts fram som ett intressant bidrag till en ny typ av landsbygdsutveckling. För att bolagen ska fungera krävs socialt kapital i form av bygdens och omgivningens tillit. De kan då bidra till att bygdens välstånd byggs upp. Metoden är ny och relativt okänd, men då bygdebolag samverkar kan kunskapen om organisationsformen intensifieras, både inom bolagen och i samhället. Då kunskaperna sprids ökar tilliten till metoden, något som skapar bättre förutsättningar för dem att bidra till landsbygdsutveckling.