Kotrafik med mjölkrobot och bete

Abstract: Kor har hög motivation för att beta och om de gör det så blir de rörligare i kroppen och antalet problemkor och dödsfall sjunker. Dessutom kan bete ge bra ekonomi eftersom foderåtgången inomhus blir lägre och korna håller sig friskare. Problemet är att många europeiska mjölkproducenter med mjölkrobot väljer att ha korna inne eftersom de inte litar på att alla kor kommer in och mjölkar. Försenade mjölkningar leder till sänkt mjölkproduktion och högre celltal. Orsaken till att det blir problem är antagligen att motivationen för att mjölka är låg i jämförelse med att beta eller vara tillsammans med de andra korna i hagen. Produktionsbete ger mer mjölk än rastbete eftersom korna har tillgång till foder även när de är ute i hagen. När man släpper på nytt bete så är korna gärna där och betar. Denna drivkraft går att utnyttja för att få korna genom mjölkroboten om man byter betesfålla ofta eller sätter en selektionsgrind som hindrar kor som behöver mjölkas att gå ut. Även foder gör korna motiverade att gå in och mjölka men det hjälper inte att avstå från att ge dem vatten utomhus då det inte gav fler mjölkningar. Långa avstånd kan ge färre mjölkningar eftersom korna inte gillar att lämna flocken. Det kan leda till att många kor kommer in samtidigt och mjölkfållan blir full av kor vilket leder till ökad stress. Då kan det vara bra om man prioriterar kor som verkligen är dags att mjölka, kanske genom att tillfälligt förlänga mjölktillståndet i besättningen så att mjölkroboten blir ledig oftare.